När det kommer nya trender och moden, hela tiden alltså, har jag ofta tänkt något i stil med:
”Aldrig i livet att jag kommer att tycka det där är snyggt!”
”Man måste vara totalblind om man tar på sig det där.”
”Men HUR tänkte de nu?!”
Och andra lika tvärsäkra och ofta nedsättande tankar.
Numera är jag inte riktigt lika snabb att kläcka ur mig sånt. För jag vet att jag vänjer mig. Efter en tid tycker man att modet inte är så fult eller konstigt och efter ännu en tid tycker jag ofta till och med att det är snyggt. Det tråkiga är att när jag kommer till det stadiet har det ofta blivit omodernt. Inga trendsetteranlag hos mig alltså.
Något som har funnits en tid nu och som jag fortfarande har svårt att vänja mig vid, är för små kläder. Varför ska man ha för trånga kavajer? Jag kan bara inte tycka att det är snyggt. Det stramar och veckar sig och magen putar ut. Den som minsann alltid annars ska döljas, klämmas in och plattas till, den ska nu framhävas. Äh, jag måste slänga på ett ! här.
Idag var jag och provad bikinis. Tro mig. Det är INTE snyggt med för små kläder. Om jag varit det minsta osäker tidigare så är jag tvärövertygad nu.
Något annat konstigt i modeväg som jag sett på sistone är denna:
En klänning (?) av det luftigare slaget. Inget som sitter åt någonstans. Och ännu mindre skulle det bli om jag hade den på mig. Skulle ju bli tvungen att smaka lite. Men ofta. Den är gjord av lakrits.
Vad som är snyggt eller inte, det kan debatteras i all evinnerlighet. Men vi kan i alla fall enas om att dessa två moden är huvudlösa.