Ljudböckerna gjorde mig skum

Nu var det ett tag sedan jag var med i bokbloggsjerkan, men idag var det inte bara ett roligt ämne där jag har något att berätta utan jag har också tid att jerka den här helgen. Veckans fråga handlar om ljudböcker och om man har någon favoritläsare/bok.

För många år sen när jag bodde söder om och jobbade norr om Stockholm tillbringade jag mycket tid i bilen. Varje dag. Det blev rent ut sagt aptråkigt och jag började till sist bli så smått rabiat på rätt många bilförare. Då föreslog någon att jag skulle börja lyssna på ljudböcker.

Det var ju en alldeles lysande idé för en bokmal! Det här var i mitten till slutet av 90-talet och ljudboken var ännu inte jättevanlig. Den producerades främst för synskadade och vissa bibliotek lånade enbart ut till synskadade och blinda. Jag fick i alla fall låna trots avsaknad av vit käpp, utbudet var inte jättestort men det fanns lite att välja bland.

På den tiden (herregud, nu känner jag mig verkligen som bästis med dinosaurierna) bestod en ljudbok av ett gäng kassettband som låg i ett stort fodral. Man måste spola tillbaka banden innan man återlämnade boken, aja baja den som fuskade med det. Bäst jag visar några kassettband så att de yngre läsarna har en chans att förstå 😉 .

Kassettband. Bild från Wikipedia.

Nåväl. Bilresorna blev väldigt mycket trevligare och gick fortare och mina medbilister slapp en del okvädingsord (jag blir liksom italiensk bakom ratten).

Men. Jodå, det finns ett men i den här historien. Som bokläsare har jag aldrig kunnat sluta läsa mitt i ett stycke. Det visade sig att den här svagheten (?) i min karaktär även gällde ljudböcker: det var i det närmaste omöjligt att bara stänga av mitt i ett stycke. Snäpp, så där bara. Vem slutar läsa/lyssna mitt i ett mord?! Nä, gick inte då, går inte nu.

Följden blev förstås att jag fick sitta kvar (tack för flextid!) tills nästa stycke. Det var väl inget märkvärdigt med det kan man tycka. Åtminstone inte förrän det nådde mina öron att kollegorna tyckte att jag var konstig som satt i garaget så länge på morgnarna och stirrade rakt in i väggen (grå betongvägg, inte mycket inspirerande att hitta där).

En kväll hemma i bostadsrättsföreningen hade vi fest. En granne tog hjälp av några öl och frågade mig:
– Öh. Asså. Vi är nåra som undrar. Öh. Men varför sitter du så länge i carporten på kvällarna?!
– Hehe. Jag lyssnar på böcker och man kan ju inte sluta mitt i ett stycke.
De två något ofokuserade ögonen lyckades samköra ett ögonblick, stirrade på mig. Men bara kort. Sen sa han:
– Va? Tror jag ska ha en öl till …

Så för min del blev ljudbokslyssnandet förknippat med ett rykte om att vara konstig. Både på jobbet och hemma.

I höstas gjorde jag ett nytt försök i samband med att jag gav ut min senaste egna bok som ljudbok.

UrJord_omslag test ljudbok

Tekniken har ju verkligen förbättrats och förenklat för lyssnarna, som bara blir fler och fler. Men för mig vill det inte riktigt funka. Jag har kommit på att det antagligen beror på att jag läser väldigt snabbt, snabbare är vad uppläsarna läser högt. Alltså blir jag bara stressad av att det går för långsamt.

Men vid nästa tillfälle när jag ska tillbringa lång tid vid ratten, då ska jag ladda ner några böcker. I mobilen. Utan kassettbandstrassel mitt i rondellen. Och då kommer jag kanske att få någon favorituppläsare.

 

52 tankar kring ”Ljudböckerna gjorde mig skum

  1. Cissi - Bokstunder

    Jag läser också rätt snabbt och jag tror att jag just därför njuter mer av en bra ljudbok än många vanliga böcker just för att jag tvingas ta det långsammare (sen gäller det bara att härda ut och orka koncentrera sig såklart). Jag kan kanske därför få till stämningen bättre med en ljudbok. Men om jag ska lära mig fakta så går det mycket bättre med ögonen. Där ligger öronen i lä. Men jag är glad att båda sätten fungerar bra för mig.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Ja, så kan det vara! Nej, faktabok som ljudbok känns … svårt.

      Svara
  2. C.R.M. Nilsson

    Jag läser också snabbt och kan reta mig på att det går så långsamt för uppläsarna. Oftast går det snabbare för mig att läsa boken rakt upp och ned än att lyssna på den. Hittills har jag inte blivit frälst på ljudböcker, men kan tänka mig om jag ska börja köra så kommer jag nog spela ljudböcker i bilen.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Du får prova! I bilen har läshastigheten inte spelat någon roll för mig – man sitter ju där man sitter.

      Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Precis så! Jepp, jag har läst din jerka. Med behållning 🙂

      Svara
  3. Jessica

    Och så en sak till. På storitel kan man välja hastighet på uppläsningen där lägsta hastighet är den ”vanliga”. Kanske något för er som vill snabba upp farten.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Det kände jag inte till. Det blir inte lite Kalle Anka över rösten då?

      Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Tack för det!
      Jag har läst båda dina inlägg. Kul att du skriver på News55 – och så bra! Applåder! Jag har kommenterat där.

      Svara
  4. Freja

    Jag har samma problem med ljudböcker. Ja, inte att omgivningen ser mig som skum, men att de läser så sakta… När jag själv läser läser jag snabbt och det kräver hela mitt fokus. När jag lyssnar behövs inte hela fokuset, de läser ju så långsamt, så hjärnan får för sig att syssla med annat och efter ett tag har den lockat med sig alla delar och ingen blir kvar för att lyssna på boken…

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Lite så upplever jag det också. Men inte om jag kör/åker bil. Då sitter man ju bara där i alla fall.

      Svara
  5. Karin på Pettas

    Jag kan se dig framför mig Lotta, sittandes i bilen och stirra rakt fram. 🙂
    Jag tror att ljudböcker kunde vara min melodi också för jag lyssnar gärna när någon annan läser, t.ex i radion. Men det finns förstås ett aber…jag är nästan aldrig i bilen, bara någon gång på väg till stan för att handla och då måste till ett väldigt kort band/kort bok…fast jag kan göra som du, sätta mig i bilen och bara titta rakt fram. Uffe skulle säkert undra men det får han göra rätt ofta i alla fall.

    Kram!

    Svara
  6. Micke

    Har ju använt mig av ljudböcker i många år nu…har alltid en bok tillgänglig i mobilen.
    Men nu sist köpte jag faktiskt en”pappersbok”…..ska försöka läsa ut den….den är bra…fast till sist slutar det nog med att jag köper/laddar ner ljudboken iallafall 😉

    Ha en fin vecka nu 🙂

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Där ser man. Blir nyfiken och undrar vilken tjänst du använder?

      Tack detsamma!

      Svara
  7. Monika

    Jag klarar inte ens av att lyssna på ljudböcker i bilen. När jag är ensam i bilen så vill jag antingen spela musik väldigt högt och vråla nästan lika högt eller bara sitta och låta tankarna vandra som de vill 🙂

    Svara
  8. Bara hittepå

    Det låter mest praktiskt att dina grannar tyckte du var lite konstig. Så att de inte skulle storma fram och vilja diskutera vädret med dig mitt i, menar jag. “Nänä, låt henne sitta, vi kan ta det sen…” 🙂

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Haha! Med grannarna spelade det inte så stor roll. Det var lite värre med de nya kollegorna. Men de fick bekräftat senare att jag faktiskt är lite ”suspekt” 😉

      Svara
  9. SKRIVDIVAN

    Hahaha… jag kan förstå att människor som såg dir sitta där i garaget helt tyst och stirra rätt fram reagerade. Vilka associationer folk måste ha fått! Jag uppskattar när ljudrösterna är hyffsat långsamma för jag tar nog lite längre på mig att processa och reflektera över det jag hör… gäller även när jag läser, jag har läst ganska mycket i mina dar ändå tycker jag att jag läser så långsamt, det har jag märkt i klassrum tex. om jag studerar och alla ska läsa en text samtidigt under lektionstid, dår blir jag klar bland de sista. Men beträffande ljudböcker borde man kunna ställa in prathastigheten typ i tre lägen så den passar alla 😉

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Jag har fått lära mig nu att det faktiskt går att ställa in hastigheten. Det ska jag prova nästa gång!

      Svara
  10. Cathrine

    Älskar ljudböcker!! Bra vid alla möjliga tillfällen. Till exempel vid strykning av kläder – kanske vill jag stryka en extra blus/skjorta eftersom det är så spännande i boken. När jag plockar med tvätten, lagar mat som pannkakor (om ingen annan är där och ska prata), plockar upp disken, i bilen (som du nämne), vid vilan i soffan och sist men inte minst; på natten då små små problem kan växa sig och bli som världsproblem.
    Lycka till med lyssnandet!

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Du får gärna säga till om du lyssnar på någon extra spännande bok. Då kommer jag över med en strykhög 😉

      Tack!

      Svara
  11. Bosse Lidén

    Nostalgiskt och kul inlägg. Tänk att du var ett sådant intressant samtalsämne bland grannarna, att de behövde öl för att kunna komma till A. Sedan tog törsten överhand när hjärnkapaciteten började baklänges på Ö. Undra hur många timmar som socialbibliotekarie som jag ägnade mig åt att spela tillbaks band. Jag hade med mig min egen dubbelkassettspelare till jobbet, så det skulle gå dubbelt så fort. En del inläsare var rena sömnpillret. Vad mycket bättre det blev på den fronten med tiden. Privat väljer jag musik i bilen.
    Solkramar från Franslandet.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Slitigt värre att vara vikarie på den gamla goda tiden 🙂

      Kram tillbaks

      Svara
  12. Ama de casa

    Jag lyssnade också på dom där förhistoriska kassetterna när jag åkte bussen till jobbet. Men det var som förgjort… Själva kassettbandspelaren var en mysko mojäng som var självvändande på nåt vis. Så när man spolade fram kunde det vara bakåt och tvärt om. Ibland (oftast, faktiskt) så hände det nåt intressant utanför fönstret som ådrog sig all min koncentration och jag tappade bort vad som hände i öronen. Skulle sen spola tillbaks för att återfå tråden, men nej. Det blev alltid fel. ALLTID! Tog mig oftast hela bussresan att hitta tillbaks till där jag började när jag åkte hemifrån. 🙂

    Sen testade jag att lyssna när jag körde moppe till jobbet. Bara en plutt i örat för att vara med lite i trafiken också. Då blev nog jag också betraktad som skum… Minns särskilt en gång när jag lyssnade på Herman Lindqvist och ett väldigt roande kapitel. Var tvungen att stanna tillsammans med en större folkhop och vänta på grön gubbe (man FÅR köra på cykelbanan med en sån ”vanlig gammal moppe”). Där satt en tant (jag alltså) med en stooor hjälm, på en moppe och gapskrattade – till synes helt omotiverat. Folk drog sig undan lite… Dom såg nog inte det lilla hörlurssnöret som gick in under hjälmen… 😀

    PS: Att sen moppen var lite trimmad, det vet jag att man inte får göra, men det är rätt länge sen nu, så det är säkert preskriberat 😉

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Oj oj. Nu tror jag att du leder ligan över längsta kommentaren! Jag kommer ihåg de där banden, eller om det var kassettbandsspelaren där det var meningen att man skulle komma ihåg om man spelade åt vänster eller åt höger. Stört omöjligt. Vilken uppväxt vi hade! Tur att den inte har satt några spår …

      Idag kan man garva lite hur som helst var som helst. Folk utgår ifrån att man har någon liten plupp eller blåtandssändare nånstans. Allt VAR inte bättre förr 😉

      Svara
      1. Ama de casa

        Haha! Ja, ursäkta den långa kommentaren. Ibland tycks jag glömma att jag har en egen blogg att skriva i 😉

        Jag minns i början när det kom såna där trådlösa höronproppar till telefonerna. Jag trodde det var typ fyllon överallt på stan som pratade för sig själva… 😀

        Svara
        1. Krönikören Inläggsförfattare

          Jag älskar långa kommentarer! Det betyder ju att man har engagerat läsaren på något vis. Och det är ju det bästa som kan hända 🙂

          Svara
  13. Rebekah M

    Kul läsning … både själva bloggposten och kommentarerna. Måste erkänna att jag aldrig provat ljudbok. Om jag skulle köra varje dag, som Du, skulle jag nog prova. När jag kör, sätter jag på en country-kanal, och sjunger med (måste vara ensam i bilen, förstås). Tror att hastigheten skulle bli ett problem, för jag läser väldigt fort, men jag ser nu i kommentarerna att man kan ställa in den.

    Som läget är nu läser jag alla böcker på min iPhone. Först läste jag dem på iPad, men se’n uppgraderade jag till iPhone 6+, och den storleken är helt okay att läsa på.

    Det är så härligt, att som utlandssvensk, kunna låna böcker från mitt hembibliotek så att jag kan hålla mig uppdaterad med mina favoritförfattare + alla de nya som kommit till se’n jag stack 2004. Är just klar med Arne Dahl och A-gruppen, så jag ska sticka emellan med nå’t annat innan jag fortsätter med honom.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Tack 🙂 Då måste jag passa på att fråga dig som läser eböcker på mobilen: Hur tycker du det fungerar när det är bilder, ramar och liknande som inte är text?

      Att låna både e- och ljudböcker gratis från biblioteket var man än är i världen är en superbra service!

      Svara
  14. Pernilla

    Jag hittade för ett tag sen hela Narnia i kassett-bok. Något vår äldsta dotter fått någon gång men jag tror inte hos lyssnat på den. Hon hade inte ro och nu. Själv lånade jag skivor på biblioteket och lyssnade på när jag jobbade. Stod i två timmar med en hund, inga maskiner som stör och jinglarna på radion kan man utantill till slut. Perfekt! Men nu är cd-maskinen slutkörd och jag har ramlat tillbaka till radion. Dags att göra ett nytt ryck för det är så rofyllt att lyssna när man jobbar.
    /P

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Ja, det är många som tycker det. För mig som skriver funkar inte det. Men nu är det ju så väldigt lätt att lyssna från mobilen – du får prova!

      Svara
  15. Gunnel

    Ta det lugnt, Lotta! Snart är detta vardagsmat med ljudböcker och ingen funderar över att du sitter alldeles stilla i bilen. Nu tycker vi ju inte det är så konstigt att folk springer omkring och pratar för sig själv på stan….även om vi inte ser att de har nån plopp i örat eller liknande. Vi är ett pratande folk helt enkelt. Kram

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Jepp. Jag tar det lugnt, bjuder gärna på om folk tycker att jag är skum. Hellre det än intetsägande.
      Kram

      Svara
  16. Lena i Wales

    Oj, så modern du är! Jag har inte kommit in i tiden för ljudböcker ännu, hi,hi.
    Jag har också lite svårt för att sluta mitt i ett kapitel, men när boken vägrar vara stilla i sängen och faller åt sidan istället, då är det dags att lägga den för natten.
    Ha det bra!

    Svara
  17. Annika

    Ha,ha jag hade glömt bort att det var så där de första ljudböckerna såg ut. Jag läser nog oxå helst själv för då kan man skuggläsa om det börjar bli lite ointressant. Men det är verkligen bra att det finns för det finns ju tillfällen då man inte kan hålla en bok i handen…som då man joggar t.ex. Ha det så bra nu så här på slutklämmen av denna vecka. Kramelikram

    Svara
  18. A ROOM OF MY OWN

    tihi! jag lyssnar inte mycket på ljudböcker. men engång hände det och då steg varken min man eller jag ur bilen utan satt kvar och lyssnade tills en misstänksam man kom fram och undrade vad vi hade för ärende i närheten av hans marker… vi lyssnade på Den döende detektiven av Leif G W Persson i uppläsning av Peter Andersson

    Svara
  19. Ergo Sum

    *ler* Vilket kul inlägg!! Jag måste säga att jag tyvärr aldrig kommer att njuta av dina fina böcker i ljudformat. Jag avskyr nämligen ljudböcker! (Vet inte om det är pk/ok att erkänna det 😉 ) Det fungerar absolut inte för mig att lyssna på någon annans röst LÄSA något som jag ”sätter röst till” så mycket bättre själv. Korta noveller funkar – eller om jag lyssnar på finaste Astrid Lindgren läsa sina egna böcker på Spotify. Kanske kan jag lyssna på när författaren av boken SJÄLV läser sin bok – för då läser hen den som den låtit i hens huvud – och det ger en extra dimension.. Men inte annars..

    Skickar kramar

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Tack!
      Det är helt okej att inte gilla ljudböcker. Jag är inte heller en storförbrukare av dem – förutom vid långa, många resor då.

      Kram och Glad påsk!

      Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.