Det är så härligt att umgås med bebisar. Tänk att få uppleva en massa saker för första gången. Vilken massa intryck som ska registreras, sorteras och slutligen förknippas med andra till en förståelig helhet.
Det bästa är att deras ansiktsuttryck är helt oförställda, deras reaktioner är genuina.
De är äkta rakt igenom.
Obs! Varning för slösande av söt-bebis-bilder.
Vad är det där för grej du satte framför ansiktet?
Jaha, en kamera. Att bli fotad är ju kul. Jag fixar till mitt allra charmigaste leende då, trots att du stör mig mitt i maten.
Men hallå. Vad händer där borta då?
Äh, strunt samma. Mera mat! Kolla, jag kan putta ut den ur munnen också! Gulligt va? Det är minsann inte alla som klär i att ha majsgröt hängande i mungipan.
Till efterrätt vill jag ha Klokers näsa. Du måste komma närmare!
Men kom igen då! Närmare, sa jag. Jag når ju inte!
GAAH! Ta hit näsan säger jag!
Så här menar jag, fattaru nurå?
Nu går vi vidare. Till karparna. (Sa de stora alltså, jag bara hänger med, har inte så mycket val. Än.)
Men KOLLA! Leksaker som rör sig i vatten!
WOW.
Hörrni! Kom och kolla – det rör sig i en massa färger där nere!
Lämna ett svar