Jag har via en vän ganska mycket insyn i hur det fungerar på vissa sjukhusavdelningar. En del av hennes fritid ägnas nämligen åt samtalsterapi där jag får ikläda terapeutens roll. Kort sagt: för att palla med sin arbetssituation måste hon få ösa ur sig med jämna mellanrum. Ibland resulterar det i att även jag blir fly förbannad.
Så här är det på en geriatrisk avdelning med ungefär 20 patienter på ett av landets största sjukhus: Dagtid en vanlig vardag arbetar fyra sjuksköterskor, fem undersköterskor och en personal i köket. Av patienterna är i medeltal en i så pass bra form att han/hon kan ta sig ur sängen, klä sig, gå på toa själv etc. Ungefär en tredjedel kräver två personal bara för att ta sig ur sängen. De flesta har blöjor. De allra flesta är dementa.
Enligt min vän fungerar det okej de dagar de har full bemanning. Vilket inte händer varje dag.
Så blir det helg. Då halveras plötsligt personalstyrkan och består endast av två sjuksköterskor, tre undersköterskor och ingen i köket. Förutom allt det vanliga ska personalen då också hinna med en heltidstjänst i köket (jo, de bortskämda patienterna ska ha mat även på helgerna) och ha tid att prata med de anhöriga, som ju oftast kommer på helgerna. Men de slipper ha möten med biståndsbedömare – alltid något.
Fundera lite på det här.
Jag tänker som så att eftersom det inte är för mycket personal på vardagarna måste det rimligtvis betyda att de gamla sjuka får någon form av mirakelmedicin på helgerna. En mirakelmedicin som gör att de plötsligt kan skutta upp ur sängen själva, klä på sig, äta själva, gå på toa själva etc etc. Samtidigt måste medicinen bota demensen så att personalen slipper gå och hämta bajs i fönsterkarmarna och avvärja oro och dispyter. Vete gudarna om inte den där mirakelmedicinen kan göra att de skriver ut sig själva också. Åtminstone tar alla prover själva.
Wow.
Men då kommer vi till frågan varför sjukvården snålar med den här mirakelmedicinen? Den är ju guld! Förutom det uppenbara att sjuka människor blir mycket friskare så borde det lösa det stora underskott som sjukvården dras med. Ja, man kan ju halvera personalstyrkorna! Det betyder halva lönekostnader. En ren win-win-situation.
Alltså: Varför snålar sjukvården på mirakelmedicinen?
Det låter ju onekligen underligt, jag menar den bör ju fungera på måndagar också, eller…? (Och visst är det väl typiskt att de måste ha mat även på helgen!)
Tisdagar också, kan man tycka. Men vad vet vi lekmän?
Mycket bra fråga! Klurigt inlägg och bra skrivet. 🙂
Roligt att någon från Vårdförbundet läste och kommenterade detta. Hur hittade du hit?
Tack för vänliga ord.
Sådärja! Nu har du fått lite trafik till blogginlägget. 🙂 Vi tipsade om den på vår Facebooksida och hittills har minst 12000 nåtts av tipset. Många gick säkert vidare och läste och kommenterade!
Som jag skrev i svar på vår egen blogg, så har vi bevakning på när våra yrkesgrupper nämns i sociala medier. Ibland kommer det guldinlägg som det här!
Jag sitter här och häpnar. Trodde väl aldrig att det skulle bli så många läsare. Det är jättekul! Det verkar också vara skönt att någon som inte jobbar inom vården reagerar. Inte för att jag inbillar mig att detta lilla ironiska inlägg gör någon skillnad – men många bäckar små…
Tack för dina snälla ord.
Undrar om någon politiker kan svara på den frågan…fast de svarar aldrig på frågor de bara svamlar. Man undra verkligen vem som har tänkt ut det här. Nåja, tänkt är väl att ta i, kanske.
Om man verkligen vill ha svar på en fråga kanske man inte ska fråga en politiker. Det finns säkert många liknande konstigheter som skulle behöva ut och visas upp för allmänheten.
Jag tycker synd om personalen, patienterna och deras anhöriga. Vad hemskt det måste vara att ha en arbetssituation där man hela tiden hindras från att göra ett så bra jobb som man önskar. Och tänk hur det blir när alla 40-talister ska ha sin vård, hur ska det gå tro.
Önskar dig en skön kväll!
You Rock!!!
Ja men precis! De flesta av oss berörs ju av detta personligen, precis som vi gör med all sjukvård.
Det är tragiskt att det ska behöva se ut så här. Stackars personal och passienter.
Kram till dig.
Jag arbetar på ett äldreboende och statusen där är ungefär densamma som för din vän. De flesta kan väldigt lite eller inget själva (två personal) och några stycken kan lite mer själv (en personal).
På en avdelning med 20 boende så är de på vardagar 5 undersköterskor, helgen fyra, under morgonarbetet. På kvällarna är de 3 på 20. På nätterna är vi tre på 60… och det är med ”jag sover när jag blir gammal” stämmer inte.
Dock lagas maten inte på ”mitt” boende (förutom potatisen, vi på natten skalar och på dagen kokar de) utan vi serverar bara den. Frukost, mellanmål, lunch, eftermiddagsfika, middag, kvällsmål samt ev. nattmat.
Tre på 60. Förstår att ni får slita. När jag satt och vakade hos min styvmor på ett demensboende tittade en uska in så fort hon hade tid. Hennes sökare pep i ett. Har för mig att de var två på två avdelningar + en kortis, gissningsvis ca 30. Låter lite bättre i alla fall.
Om ni skalar potatis, kolla upp om ni FÅR det – enl miljöförvaltningen (har jag för mig) är det inte tillåtet att skala potatis om man inte har ett specifikt ”skalrum” då produkter som kan vara jordiga inte får behandlas tillsammans med annan mat. F.ö. låter det ju helt sjukt att vårdpersonalen skalar potatis på nätterna men det är ju en annan sak… (Fråga chefen om det inte är mer kostnadseffektivt att ni jobbar med gamlingarna och företaget köper in färdigskalad potatis.)
Du borde skicka krönikan till någon tidning. Norrköpings Tidningar har puffat för en gästkrönikör ibland i tidningen, men hittills har det inte varit så många som skrivit någo. Min bloggvän Bloggblad (hittar henne på min blogg och på FB – Marianne bokblad) var en av de förstå som hoppade på. Något arvode tror jag inte utgår men det är ju kul att många läser. Jag kanske kommer på något att skriva så småningom. Ditt inlägg var jätteroligt skrivet men med en mycket allvarlig undermening. Men krönikan är bara lite drygt en halv spalt – du kan säkert hitta den på andra sidan i tidningen. Om du ger mig din mejladress kan jag skicka en åt dig.
Kram
Tack snälla Musikanta. Jag har svarat hos dig. Jag har fått en del krönikor publicerade tidigare och det är verkligen jätteroligt. Speciellt om det kan leda till något.
Kram
Jag blir mörkrädd när jag hör hur sjukvården ”fungerar” i Sverige idag…
Här i Spanien är den otroligt bra! Hade inget att klaga på när dom sydde in mig i 12 dagar före ett och ett halvt år sen. Ja, utom maten då. Men har man problem med magen kanske kryddor ska undvikas… 🙂
Nja, jag tror alla missuppfattat. Det är personalen som ska ta medicin så de jobbar snabbare och mer effektivt.
Nej, det här är inte roligt och jag är så glad över att inte jobba inom vården. Man blir verkligen mörkrädd.
/P
Aha! Ja, det är klart – lite uppåttjack till personalen så blir det bra. Men, är inte sånt väldigt dyrt? 😉
Det är ett guldinlägg som rör om precis på det rätta sättet. Personligen blir jag road av texten och ledsen & arg av verkligheten. Låt oss hoppas att de satsar på mirakelmedicin även på vardagarna. Eller. Tänkte jag fel där? Finns det en hund begraven någonstans? 😉 Egoistisk tanke. Jag vill inte bli gammal. Hoppas jag glömt detta då. När de höjt p-åldern några år till kommer få märka någon skillnad på personal och brukare. Det kommer inte att hjälpa om ena gänget har gröna reflexvästar på sig. Jag är inte så speciellt förtjust i ordet brukare. Det känns som det är en miss i fronten. Missbrukare. Jag har också i flera år varit bollplank till personal som går på knäna inom sjukvården. Ett av de områden som ”vi” behöver satsa på.
Vad skönt Bosse, precis som min andemening var. Vi är nog själsfränder du och jag när det gäller kåserier och liknande. När det är dags för oss kommer nog små robotar rullande och talar om för oss vad vi ska göra. Hjälp.
Kram
Skrämmande otäck vårdsituation i större delen av landet nu. Underbetald och överbelastad personal som förväntas genomföra dagliga mirakel…
Du får då alltid till det! Så himla bra skrivet om ett stort problem men vinklade det så det blev roligt och läsvänligt.
Så roligt med så många som läst detta!
Kram
Tack Susanne P! Jag tror på att skriva om allvarliga saker med humor. Lite lättare att ta sig då, inbillar jag mig.
Kram
Underbart! Men ack så j*a förbannad man blir!
Kram
Ja, visst blir man. Och maktlös.
Tack och kram
Bravo!
Oavsett om de svarar eller ej vore det bra om ansvariga politiker fick en länk till det här inlägget. Och kanske en inbjudan att besöka verkligheten en lördag eller söndag…
Väldigt bra idé Karin. Jag har vidarebefordrat den till personalen. Vi får se om det kan bli något av det.
Bra skrivit, men hade önskat att det inte skulle behövas skrivas.
Eftersom jag alltid jobbat konstiga tider, helger, somrar, långt borta från hemmet har jag aldrig riktigt förstått det där med lördag och söndag. Att allt ska stanna upp, resurser som inte används m m. Kan det inte finnas lite mer flexibilitet och tänkande utanför ramarna?
Ett tag jobbade jag på ett ställe där många jobbade helger och en vuxen kvinna beklagar sej att hennes man inte tycker om att hon jobbar helger. Vad jobbar han med frågade jag. Han reparerar tvättmaskiner, blev svaret. Utmärkt, sa jag. Då kan han ju också jobba helger och ni kan ta ledigt tillsammans måndag och tisdag istället. Tänk vilka nöjda kunder han skulle få, reparationer över helgen när man är hemma. Hennes och hans mans tänkande gick inte så långt. De var totalt inlåsta i sin snäva värld av måndag till fredag 9-5. Jag tror vi behöver öppna våra sinnen och tänka lite utanför boxarna och hitta nya lösningar.
Precis! Samhället är verkligen inte flexibelt när det gäller till exempel arbetstider. Och det gäller inte bara helgerna utan även sommaren. Att bli sjuk mitt i semestertider är ju inte att leka med.
Jojo…jag jobbar inom vården själv…så jag vet…
Kram!
Kanske är det illa på sina ställen. Dock kan jag meddela att jag alltid blivit korrekt, ja tillochmed bra behandlad i den svenska sjukvården. Söker den ju inte ar dag precis. Men faktiskt senast i torsdags (KSS) och bra igen. Enda som inte funkar bra har varit akutintaget på Sahlgrenska. Där har jag sutti hel natt med min mor. Inte så kul.
Pingback: Chef kör över yttrandefriheten | Äntligen måndag!