Jag vill hävda att vi är alldeles för snälla. Inte rent allmänt, då kan vi bli snällare. Men mot våra handlare är vi riktigt mesiga. Hur många av oss ställer krav på våra lokala Ica, Coop och allt vad de heter? Nä, just det. Men det finns ursäkter. Hur ofta hittar man någon att fråga? Och har man tur och hittar någon, är det sällsynt att den vet något. Eller bryr sig.

Jag är en besvärlig kund. Jag vill veta vad maten kostar. Och ibland var den är ifrån, köper helst ekologiskt och närproducerat. Jag kräver också att maten ska vara färsk, att frukt och grönt inte ska vara ruttet. Det är väl inte orimliga krav?

Min närmsta mataffär har förlorat mig som kund. Nja, okej, när det krisar kan jag handla något litet där, om jag inte hinner till en annan affär. Men jag har ledsnat på total brist på serviceanda, eko-varor, prismärkning och att behöva kolla datumet på allt. Speciellt eko-varorna saknar ofta pris. Är det för att de ofta är så dyra? Hur tänker handlaren när jag frågar om priset på eko-tomaterna, naturligtvis efter att ha letat själv först i tio minuter, och svarar surt: ”Det står på lappen”. ”Vilken lapp?” Suck och stön, han får högst motvilligt gå tre steg för att visa kunden som inte bara är besvärlig utan även blind. ”Ojsan, det finns visst ingen lapp. Jag får kolla.” Och så tar det tio minuter till.

”Jag skulle inte köpa den laxen om jag var du, den ser gammal ut” sa en personal i den manuella fiskdisken till en granne. Snacka om förtroendeingivande. Jag provar istället en fiskbil som kommer till dörren. Frågan varifrån gösen kommer är väl inte så märklig. Men för personalen verkar den vara något alldeles extraordinärt. Nedfallna hakor och tomma blickar indikerar att jag har frågat om något högst opassande, vad de har i lön eller något. ”Det vet väl inte jag, jag bara säljer fisken”. Adjöss, ni gick just miste om en kund.

Jag har hittat en butik som är kundernas himmelrike: Ica Dragonen. En dag stod jag framför mejerikylen och letade efter en mjölkfri grädde, som jag inte ens visste om den överhuvudtaget existerar. Handlaren kom och sa: ”Du ser lite undrande ut, kan jag kanske hjälpa dig med något?” När jag hämtat mig från chocken letade han fram två mjölkfria gräddsorter från annat håll i butiken. OCH förklarade skillnaden dem emellan. OCH visade mig var de stod, alltså inte bara viftade med armen ”där borta” utan följde med mig. Bara en sån sak. 

Personalen hälsar på oss kunder. Och ser oss i ögonen. Priset på paprika sitter vid paprikorna och inte tre meter längre bort vid vitkålen. Trots att det är en relativt liten affär har den ett stort urval eko-varor och närproducerade varor. Jag åker gärna en kilometer extra. Här är det lätt att vara snäll. På riktigt.

Mer om Ica: ”Miljonregn över Icas högste chef”,DN 091006

PS. Den här krönikan har tidigare varit publicerad i City och i city.se.