Kyrkligt grupptryck

För några veckor sedan var vi på ett dop. En händelse under själva dopgudstjänsten och efterföljande kommentarer har fått mig att fundera lite över det här med grupptryckets dynamik. I kyrkan. Kanske inte den plats som oftast diskuteras och debatteras när det handlar om grupptryck. Alltså Svenska Kyrkan, inte någon obskyr sekt som mer eller mindre är uppbyggd av grupptryck, det är en helt annan diskussion.

Uppenbarelsekyrkan. VÄLDIGT stor och mycket vacker kyrka.

Vad som hände var att vid ett tillfälle när prästen sa att vi kunde sitta ner så var vi bara fyra stycken av kanske ett trettiotal som hörde det. Knoddarna, jag och en vuxen till som satt på samma rad som vi, satte oss ned. Resten förblev stående. Efter kanske ett par minuter sa prästen igen ”Ni får sätta er nu” och gjorde en gest med båda armarna och de andra satte sig.

En tid efter dopet fick vi kritik för att vi hade satt oss ner. Då, när prästen sa åt oss att sitta ner. Det är sällan roligt att få kritik, särskilt inte när man inte gjort något fel. Det sas att vi hade uppträtt respektlöst, eller något liknande. Jag blev faktiskt rätt arg över det. Skitförbannad, om vi ska prata ren svenska.

Jag är inte religiös men så pass gammalmodigt fostrad att jag ”uppför mig ordentligt” i kyrkan. Och trots att TV1:s Tro, hopp och kärlek gör vad de kan för att ge prästerna en mjukare framtoning så är jag ljusmilslångt ifrån att trotsa vad de säger under en gudstjänst. Jag är fortfarande i det där läget att jag inte kan ens tänka mig att till exempel ha knallrött nagellack i kyrkan.

Vi fyra var alltså de enda som hörde vad prästen sa, trots att vi inte satt närmast. Man kan också säga att vi var de enda som faktiskt lyssnade på och hörsammade prästen, den lilla handfull personer som inte pratade svenska har naturligtvis dispens.

Hur gör man i ett sånt här fall? Finns det någon kutym? Jag föll inte för grupptrycket – då hade jag ju rest mig igen. Hade jag gjort det hade jag visat prästen att jag hörde henne men struntade i vad hon sa. Hade det varit mera ”rätt”, att göra ”fel” som de flesta andra? Tyvärr var kyrkan alldeles för stor för att metoden teaterväsning skulle ha fungerat, så det var inget alternativ.

20150926_135416

Njäe, det är liksom inte min grej – att göra fel för att alla andra gör det. Om vi ska hårddra hela frågan och ställa den på sin spets så är det så i väldigt många mobbningsfall. Folk står inte emot grupptrycket och på så sätt medverkar de i mobbningen. Ja, jag vet att det är ett långsökt exempel, men fundera lite på det.

När är det bra att vika sig för grupptrycket och göra lika galet/fel som alla andra? Så där på rak arm kan jag komma på ett exempel och det är om ALLA plötsligt kör mot färdriktningen. Då är det korkat att försöka köra åt rätt håll. I vilket fall som helst blir man inte långlivad. Ett positivt grupptryck tycker jag att vi upplever just nu med alla insamlingar till flyktingar. Det är säkert många som har blivit påverkade att hjälpa.

Hur skulle du ha gjort? Jag har rannsakat mig själv och vet att jag skulle ha gjort samma sak igen. Och jag tar ingen skit för det.

28 reaktion på “Kyrkligt grupptryck

  1. Marina

    Jo men visst är det intressant med grupptryck på alla sätt och vis och det var ju himla kul att du kunde komma på ett par fall där det kan vara bra att falla för grupptrycket. Annars har jag lite svårt att se något positivt med just grupptryck, det finns alldeles för många historiska saker som pekar på det motsatta. När det gäller hur man ska bete sig i kyrkan är jag absolut fel person att fråga, men i det här fallet låter det ju som om ni var de som gjorde ”rätt”, om det nu nödvändigtvis ska finnas något rätt och fel i det fallet…

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Jag tror att kyrkan i sig är ganska överseende, det borde den vara. I det här fallet var det inte kyrkan eller prästen som hade synpunkter.

      Svara
  2. Decdia

    Förr fanns det ju såna där fina stjärnor i programmet som visade vart man skulle stå, inte så lätt annars om man inte är stammis där och med gott minne. Vet inte om de skippat stjärnor idag. Sen är det trixigare när man ska sätta sig, oftast när det är dags nästa punkt i programmet. Men säger prällen att man ska sitta så gör man väl det, andra får skylla sig om de inte uppfattar det.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Vi fick inget program. Inte på förra dopet heller. Men prästen säger ju hur man ska göra, så det är egentligen bara att lyssna. Eller titta på gesterna.

      Svara
  3. Ama de casa

    Jag försöker också att respektera dom och/eller den miljö jag befinner mig i. Försöker liksom vara kärringen MED strömmen i dom situationer då jag känner mig en aning osäker. I det här fallet hade jag nog sett mig omkring och studerat hur dom andra hade gjort.

    Har jag tagit mig till ett ställe – där jag egentligen känner mig som en hycklare som är på fel ställe (kyrkan är ett utomordentligt ställe när det gäller just detta för min del) – så försöker jag uppträda korrekt. Annars hade jag lika gärna kunnat stanna hemma.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Precis! Och det var det som blev knepigt här. Följa med strömmen och göra ”fel” eller göra som prästen sa och göra ”rätt”? Känns som det korrekta är det rätta i det här fallet.

      Svara
  4. Freja

    Hade jag hört att jag skulle sitta skulle jag satt mig, precis som ni gjorde. Jag är inte mycket för grupptryck, vilket både har för- och nackdelar…

    Svara
  5. Musikanta

    Prästen gjorde fel som inte visade med sina händer också att alla kunde sätta sig. Jag som ofta går i kyrkan vet att om inte prästen är mycket tydlig står de flesta kvar om denne inte säger till och samtidigt visar att folk ska sätta sig.
    På vanliga gudstjänster brukar det inte vara några problem eftersom det finns en agenda där det står en * framför de ställen man ska stå upp. Ibland står en del (ovana kyrkobesökare) när andra sitter och sitter när andra står och ingen bryr sig.
    Har aldrig hört talas om att någon skulle ens komma på idén att gräla på någon för att denna stod/satt på fel ställe. Synd om dig – men du får väl försöka att inte bry dig eftersom det var du som hade rätt. Om du har en psalmbok från 1986 står längst bak agendan för dopgudstjänst, bröllop och begravning. (Vanliga gudstjänster också förstås). Där kan man kolla när man ska stå eller sitta eftersom det står en * före de ställena. Står det en * i psalmboken vid en psalm står man alltid upp.
    Ingrid

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Tack Ingrid!
      Jag hoppades att du skulle titta in och kommentera eftersom jag vet att du är mycket i kyrkan och kan allt om det här.

      Just det ja, jag kommer ihåg det nu när du säger det, att det står längst bak i psalmboken.

      Visst var det grinigt, barnsligt skulle jag säga, att anmärka på det. Men som sagt, jag tar ingen skit för det. Och det var ju inte prästen som hade synpunkter.

      Tack för ditt engagemang!

      Svara
  6. Anneli

    Utsökta, man ska ju inte svära i kyrkan, men jag gör det ändå. Vad är det för djävla trams? Ni gjorde ju rätt, skit I vad de andra säger. Det är ju rent löjligt! Intressant djupdykning i ämnet dock.
    Säger hon som inte tvekar att ha rött nagellack i kyrkan.

    Svara
  7. Karin

    Så utomordentligt fånigt av dem som kritiserade er! Hoppas du förklarade för dem att det inte är ditt fel om resten av dopgästerna har knäck i öronen. Bra att prästen förtydligade.

    Jag var på kyrkbröllop häromveckan där prästen var superbra på att lotsa alla igenom ceremonin. När både brud och brudgum svarat ”Ja!” utbrast hon lättad ”Vad bra!” Och så sa hon: ”Vänd er om. Här sitter så många som älskar er och som ni älskar. Stanna upp lite och ta in det här ögonblicket. Se hur fint solen skiner in genom kyrkfönstret, dröj lite vid den här stunden, den blir ett viktigt minne…” Och så uppmanade hon brudparet att ge varandra en rejäl kyss. Sådana präster gillar jag!

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Ja, visst är det fånigt. Tyvärr, som inte är helt ovanligt med kritik, kom den till min kännedom via andra, inte direkt till mig. Också fånigt. Och barnsligt.

      Det låter som en präst man minns, så ska det vara! Den här prästen minns jag inte alls, alltså inte hur hon såg ut eller om hon sa något speciellt. Jag tror att kyrkans enorma storlek också spelade in – svårare att få det personligt med stora avstånd.

      Svara
  8. Tjejsnackaren

    Människan sägs ju vara ett flockdjur och det märks. Lite för mycket, tycker jag. Försöker själv alltid bilda mig en egen uppfattning om saker – därmed inte sagt att den alltid är den rätta – och tycker att det är svårt att resonera med folk som uttrycker sig i plattityder och åsikter som de hämtat från allmänna opinionen eller den grupp de tillhör/vill tillhöra.
    Fram för mer självständighet i tanke och handling!

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Så där tänker jag också. Jag vill tycka själv, inte överta någon annans tyckande. Absolut – fram för mera självständighet! Jösses, vi är ju vuxna, inga elvaåringar som tycker och gör som alla kompisar.

      Svara
  9. Gunnel

    Besserwissrar finns överallt…och nu hade de t.o.m. fel. Det är just sånt som kan reta gallfeber på mig. Grupptryck förekommer säkert överallt. Redan bland de mindre barnen i skolan går det att märka. Hoppas att de som var med på dopet läser ditt inlägg och får sig en tankeställare. Kram

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Jag tycker det är lite småroligt när man kommer på besserwissrar med att ha fel. Hornen blir nästan synliga då 😉 Ja, vi kan ju hoppas det.

      Kram

      Svara
  10. Aaa

    Naturligtvis sätter man sig ner när prästen säger det. Jag undrar vad det var för folk som ens orkade ifrågasätta er. Då hade jag bara sagt att jag gjorde som prästen sade även om ni andra inte hörde det. Ingen är väl så dum att man gör fel med flit!

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Nej, precis! Dessvärre fick jag reda på det här på omvägar, de har inte sagt det till mig direkt. Då hade jag svarat just som du sa. För vad skulle man vinna på att göra tvärt om? Bara löjligt att tro något sånt.

      Svara
  11. Bloggblad

    Hej
    Halkade in här från en länk på facebook.
    Det var väl ändå inte prästen eller någon personal i kyrkan som klagade på er? Jag är en van kyrkobesökare och vet att ingen bryr sig om någon sitter eller står på ”fel” ställe. Toleransen är högre inom kyrkan än vad många utomstående tror.
    Tyvärr tror väldigt många att det finns en massa måsten och förbud, men det var många år sen…Många!

    Hälsningar från en kyrktant

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Hej! Trevligt med en ny besökare, välkommen!
      Nej, det var ingen från kyrkan. Det hade verkligen förvånat mig eftersom kyrkan om något borde vara tolerant.

      Svara
  12. Bosse Lidén

    Fina bilder du lagt in. Givetvis hade jag gjort som prästen sagt. Det jag stör mig på är ”skitsnackaren bakom ryggen på dig”. Fegt att inte ta upp det direkt med dig. Jag har ju ingen aning vilken relation ni har. Men min första tanke är att den personen skulle jag inte vilja ha någon relation med alls.
    Helgkram från Bosse som har problem med bokstaven P på tangentbordet. Går det att klara sig utan den tro? Rästen sa att ni fick sätta er ner. Funkar inte.

    Svara
  13. Pernilla

    Jag är nog ganska svag när det gäller grupptryck förutom när jag VET att jag har rätt.
    Vad jag hade gjort? Förmodligen hade jag vänt mig om och tittat lite överlägset och mumlat att ”man får sätta sig nu”.
    Man kan ju faktiskt följa programmet och när psalmen eller bönen är slut, får man ju sätta sig. Så svårt är det ju inte.
    /P

    Svara
  14. Karin på Pettas

    Jag skulle ha gjort som du! Och troligen också ha blivit urförbannad för kritik som jag inte skulle ha.
    Tyvärr händer sånt här alltför många gånger. Jag tror att det handlar om att folk inte lyssnar längre på vad andra säger, alla är upptagna med att prata sinsemellan med andra eller i telefon etc.
    Står man inte på egna fötter så står någon annan på dem, så bäst att stå på sig 🙂

    kramar!

    Svara
  15. Micke

    Inte så ofta jag besöker en kyrka sen brorsan slutade som präst…men jag hade satt mig och totalt struntat i vad de andra sagt.
    Är ju inte så kyrklig av mig som människa…men ett dop är ju ett dop….då går jag också…ibland iallafall. 😉

    Toleransen är ganska hög inom svenska kyrkan numera…men alldeles förbaskat ”ytlig”…..inget djup alls.
    Min känsla iallafall….men så kan det vara ibland.

    Ha de bäst.

    Svara
  16. Tofflan

    Jag hade nog fegat och kollat hur ”alla andra” hade gjort. Fast samtidigt… svenska kyrkans liturgi… jag är rätt bekant med den, så det vete 17 om jag inte hade gjort det rätta, dvs satt mig… Hum… svår fråga, alltså… 🙄

    Svara
  17. Ergo sum

    Hej du – jag har bara en kommentar: vad OTROLIGT LÖJLIGT att påstå att ni skulle ha varit oartiga! Och att inte ens kunna säga det till er, utan bakom er rygg!! Det enda sättet man kan ”störa” i kyrkan, är om man STÅR upp så att man skymmer det som sker framme vi altaret vid just sådana saker som dop/bröllop med mera. Jag är HELT säker på att gud inte blev det minsta upprörd över att ni gjorde som prästen sa.

    En annan sak: otroligt fin kyrka!

    Kram

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *