Så är det, det känns som jag ska bikta mig. Inte heeelt skönt, att avslöja hur mycket jag ser på tv. Och samtidigt försöker inbilla mig att det är i researchsyfte, att det är något jag kan använda mig av när jag skriver. Jag får nog ta och småle lite överseende åt mig själv. Men kanske, någon dag, att någon liten del, stämning, ett upplägg eller så kommer till användning.
Anledningen till denna bikt är veckans bokbloggsjerka som ställer frågan:
Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?
Var ska jag börja? Jag kan berätta att jag spelar in nästan allt jag vill se, så att jag kan titta utan att behöva bryta för ett läxförhör eller en nattning eller leta rätt på några gympabrallor som helt plötsligt försvunnit. Dessutom är det så skönt att kunna spola förbi all reklam.
Jag älskar danska serier, så självklart Dicte. Någon som vet om det kommer en fortsättning?
Engelska serier håller ofta hög klass och Sherlock (den med Benedict Cumberbatch) är i mitt tycke ett mästerverk, vet ej om det kommer en säsong till. Unge kommissarie Morse som går nu är riktigt bra, en trovärdig ung Morse. Den nya Shetland, baserat på Ann Cleeves böcker, verkar bra. Den härliga dialekten och annorlunda landskapet är ett plus. Kommissarie Lewis kan man alltid kolla på en seg kväll och dregla lite över Hathaway och de vackra miljöerna (så, nu var jag lite kulturell också).
Jag är helt såld på den amerikanska The Mentalist som går på kanal 3 mitt i natten just nu, säsong 7 ska starta i början av 2015.
Homeland säger alla ska vara sååå bra, jag fick den i julklapp men har inte hunnit se den än. Konstigt va? 😉
Oj oj, det börjar bli mycket nu (fast jag faktiskt har raderat några serier som inte visas längre). Om jag ska lämna thrillers och deckare och gå över till annat så är Bonde söker fru en självklarhet (nästan som ett humorprogam ;)). Vidare är senaste säsongen av The Big Bang Theory en nödvändighet för ett bra liv (lite ironi där) och studier av udda personligheter och Project Runway är alltid kul, äkta drama. Nyligen startade Antikrundan igen och det är en guldgruva att ösa ur om man vill fördjupa sig i olika karaktärer, deras kroppsspråk och hur bra de är på att hålla masken/spela lyckliga när de får veta att familjeklenoden är värd hundra kronor och inte hundra tusen..
När jag nu läser igenom vad jag skrivit inser jag att jag nog tittar ännu mer på tv än jag trodde att jag gjorde. Och jag trodde att jag tittade mycket. Aj. Och aj igen. Men jag ser också att jag har ganska bred smak. Eller inte sparsmakad. Eller totalsnurrig.
Lämna ett svar