Under större delen av mitt liv har jag tyckt att jag har ett öppet sinne. Jag välkomnar ny teknik, nytt tänkande, nya teorier. Fint det låter va?
Så var jag på en efterrättsavsmakning härom kvällen. Tanken med den var att vi skulle tänka nytt, nya kombinationer och blandningar, lära oss hur vi ska blanda sött och surt, lent och krispigt och så vidare. Kul!
Jag klev in som en modern open minded människa och ut som en gammal reaktionär. Förvisso en mätt gammal reaktionär, men lite tilltufsad.
.JPG)
Först ut var en mousse med lakritssmak toppad med fänkål och dill. Det var helt underbar. Berättade alla de andra. Jag som inte äter gelatin fick stå över. Men kan jag tänka mig att de små tunna skivorna av fänkål som låg ovanpå passade fint med sin anissmak. Annars lät det lite skumt med dill och fänkål i en dessert. Nåja.
.JPG)
Nästa dessert var en kleggig grädde- och yoghurtsmet med citrusfrukter. I smeten låg små bitar uppblött sockerkaka. Ovanpå skulle det vara krispig mortlad mandel men den hade blivit mjuk. Dessutom hade det uppstått en bismak av mögelost som inte skulle vara där. Jag kanske inte behöver berätta vad jag tyckte om den.
.JPG)
Den lilla skorpan är en biscotti med en klick roquefortost blandat med creme fraiche, toppad med söt tomatmarmelad. Mums!
Vi skulle också utmana våra sinnen genom att döpa desserterna till målande namn. Nästa smakprov blev således en stock med jord på, serverat med gräs och snöbitar. Precis innan servering ringlades det över växtnäring.
Hm. Kockan gick kanske liiite för långt där.
Det som nämns ovan är alltså en chokladkaka med sallad och fetaost, olivolja ringlades över.
.JPG)
Och det var här som reaktionären vaknade till liv i mig:
Jag vill inte ha sallad och fetaost till efterrätt! Jag vill kunna skilja på efterrätt och förrätt! Jag vill inte äta timmer med jord på! Och någon snö vill jag definitivt inte ha nu!
Sens moralen i denna lilla berättelse är alltså att man ska akta sig för kreativa efterrättsavsmakningar om man vill behåll sitt öppna sinne.
PS. Så där bara dig och mig emellan, kan jag berätta att lite olivolja på chokladkakan förhöjde smaken rejält. Men berätta inte för nån.
Lämna ett svar