… är lakritsroten. Okej, det finns annat gott här i världen också, men lakritsroten ligger högt upp på listan.
Vi var på lakritsprovning häromkvällen. Oj oj. Vilket nirvana för en lakritsberoende.
Lakrits är en ren naturprodukt, inte att förväxla med salmiak. Lakritsroten tas från en ärtbuske som är dryga metern hög och har ett väldigt utbrett rotsystem. Den odlas mest i södra Italien. Den bruna lilla högen på tallriken som ser ut som kanelpulver är ren, mald lakritsrot. Den lilla ”pinnen” på servetten är en bit rot.
Det var många olika lakritssmaker från olika länder att provsmaka, suga, tugga, analysera. Belåtna mmmm steg upp och ner i lokalen och blandade sig med lakritsdofterna.
”Hur förändrades smaken nu, när ni tog körsbärsvin till den söta lakritsen?” undrar den energiska föreläsaren Lotta Raab.
Alltid när jag får en sån fråga vill jag svara att det blev en släng av brysselkål och eftersmaken påminde om gröna äpplen i juli från Österlen. Men jag gör inte det. Det smakar GOTT helt enkelt.
Den här lilla lakritspannacottan blev genast bästis med mina smaklökar. Den kommer jag definitivt att göra! Och så lite hallon ovanpå – mums.
Tips till alla lakritsälskare! Passa på och shoppa loss i butiken Lakritsroten när ni är i Stockholm, eller använd webshopen – ett himmelrike!
Lämna ett svar