Eftersom det är sportlov kommer här en repris. Ja, den kopplingen är kanske inte alldeles solklar men å andra sidan har det varit mulet hela långa dagen. Och det är en del nya läsare som tittar in här då och då, och det är jag väldigt glad för.
Det vassa och cyniska inlägget nedan skrev jag redan 2010. Tyvärr är det fortfarande lika aktuellt. Denna gång är det Dagens Arena som har ett öppenhjärtigt inlägg om den helt otroliga byråkratin i hemtjänsten, och som även Aftonbladet har skrivit en ledare om. Det handlar om den osannolika historien om en 86-årig kvinna som behövde en ny blyertspenna. Men se, handla blyertspenna ingick inte i hennes beviljade hjälp. Som en Hasse & Tage-sketch, fast på riktigt.
Det finns hemtjänster och boenden som fungerar bra. Vilket är konstigt. De har väl samma peng per person att förbruka? Ungefär i alla fall.
—————————————————————————————————————————
Jag vill hellre sitta i fängelse
Hur kan vi behandla våra gamla så illa?
Tankarna går till min mammas sista år i livet med en ”hemtjänst” som faktiskt var värre än det går att föreställa sig. Allt skulle ske enligt det schema som blivit beviljat. Om min mamma inte ville duscha just den dagen för att hon mådde dåligt fick hon vänta två veckor till nästa tillfälle. När hemtjänstpersonalen gav henne en örfil och vi försökte kontakta företaget för att varken vår mamma eller vi ville ha tillbaka den personen – då gick inte det för det var helg. Listan kan göras hur lång som helst. Min pappa var inlåst i det allra mest mördande av fängelser: ett äldreboende för dementa.
—————————————————————————————————————————-
När jag blir gammal vill jag sitta i fängelse. I alla fall om jag blir så pass skröplig att jag måste bo på någon sorts ”hem”.
I fängelse får till och med den värsta brottslingen, pedofilen och dubbelmördaren Anders Eklund lufthålspermissioner redan efter kort tid. Då får han åka ut och handla solglasögon, shoppa böcker, tidningar, skivor och äta lunch på stan. Med två uniformerade poliser som sällskap.
I fängelset får han studera, jobba och tjäna pengar, frisk luft dagligen, vård och samtalsterapi. Allt detta är gratis. För brottslingen.
Min gamla pappa som bodde sina sista år på ett hem för dementa fick komma ut ungefär en gång per år. Tvärs över gatan till kiosken och så in igen. Ingen sysselsättning förutom tv. Inget gym. Ingen hade tid att samtala med honom. För detta fick han betala cirka 8 000 kronor i månaden. Han överlevde denna ”vård” i två år.
Min pappas fängelse var betydligt hårdare än en dubbelmördares och pedofils. Vad fan håller Sverige på med?
Lämna ett svar