Rätt ofta funderar jag över hur folk tänkte i vissa situationer. Ibland är det roligt (på andras bekostnad, jodå) och ibland riktigt hemskt.
Nyligen ringde jag till Stora Företaget och hamnade som vanligt i ett telesvar med en massa val hit och dit. Men förvånad blev jag över:
”Om du vill höra den här informationen på engelska – tryck två.”
På klaraste rikssvenska.
Jag har köpt en ny ögonkräm. För 40+-hy. Blev glad när jag öppnade förpackningen och såg att de INTE hade stoppat i ett papper med anvisningar på utan tryckt dem på insidan av kartongen. Miljötänkande, gillar jag.
Men att det till 40+-hy även medföljer 40+-syn, det tänkte de inte på. Är det en mun där?
Och hur i hela friden tänkte den kirurg som tillät en 15-årig prao-elev närvara vid operationer och vid ett tillfälle även skära vid ett kejsarsnitt? Jiiisssuuusss. (DN, SvD)
Den skrämmande nyheten om att man i nordöstra Kina torkar döda bebisar och foster, pulveriserar dem och gör medicin av dem gör mig illamående. Hur tänker man när man styckar en bebis och stoppar in den i en ugn för torkning och sedan maler den?! Och hur tänker de som äter medicinen? Kannibaler, tänker jag. (DN)
Och så kan man ju undra över hur den här bloggaren tänker som inte bloggar på flera dagar. Inte så svårt, faktiskt. Mycket jobb, mycket roligheter och väldigt mycket förkylning. Värre än så är det inte.
Lämna ett svar