Jag är så trött på alla dessa årskrönikor, mitt alias till trots. De är många och sköljer över oss från alla håll och kanter, de är så ymniga att det är svårt att värja sig. De dyker upp i alla medier, när man minst anar det, på bästa tevetid så smäller det till – en årskrönika. Vips så har du sett den.
Det är krönikor över sportåret, nyheter-vi-minns-året (Men va? Om vi minns så behöver vi väl ingen krönika över det?!), kändisåret, valåret, politikåret, skandalåret, kungaåret, fotbollsåret, friidrotts-året, prestationsåret, SJ-året, året i bilder, musikåret, filmåret etc etc etc.
Förutom att de är fruktansvärt övertaliga (visst är det väl så att när idéerna uteblir på redaktioner runt om så går det alltid att få till en årskrönika?) så medför de att jag känner mig korkad. Alternativt lider av akut minnesbrist.
Jag kommer ju inte ihåg det alla krönikor tar upp! Hela tiden sitter jag: ”Jaha, var det i år?” eller ”Ja, just det, det där hände”. Ibland vill jag vara med och visa att jag inte är så dum som jag känner mig som bara kommer ihåg de senaste veckorna i december, och drar till med: ”Och så hände ju den där grejen”. Då brukar jag få blickar med överlägset höjda ögonbryn: ”Det var för tre år sen.”
Så vad är vitsen med alla dessa årskrönikor? Förutom att skriva folk, eller mig i alla fall, på näsan att jag har skittaskigt minne. Eller är totalt ointresserad av vad som händer. Men det är jag ju inte.
Är årskrönikorna ett tidens tecken? Man kör hela året i komprimerad form: ett år på en timme, för konstigt nog är dessa teveårskrönikor alltid en timme långa. Vi har inte tid med hela året – men vi kan offra en timme? Det kanske finns de som struntar i att följa med under hela året och tar några årskrönikor istället. Jag vet inte – jag vet bara att runt nyår varje år tänker jag på alzheimer. Och det är inte kul.
Avslutningsvis vill jag önska alla ett
Gott Nytt År!
och meddela att på denna blogg kommer det inte att publiceras någon årskrönika.
Skål tammefan!
AB Modeåret, Metros årskrönika, DN Årets märkligaste nyheter, DN Popåret, AB Bildåret
Lämna ett svar