Människan vänjer sig

Visst gör vi det. Vänjer oss, anpassar oss. ”Man är väl flexibel” säger vi lite raljerande. Och tur är väl det, att vi anpassar oss, annars hade vi ju inte varit här idag. Men är det alltid av godo att anpassa sig?

När vi började närma oss semesterstugan fick vi sätta på värmen i bilen. I slutet av juli. Väl framme i stugan åkte alla varma kläder fram och på (och de var inte många). Därefter elementen. Efter några dagar med de allra mest otroliga ösregn och blixt- och dunderoväder – då tyckte vi att molnigt och halvstorm faktiskt var ganska fint sommarväder. En anpassning som heter duga.

Det skulle vara fånigt att likna bredbandet i stugan med en ystert porlande bäck, som muntert skummande anslöt sig till havet. (När ett bredband faktiskt har rätt att titulera sig så, det får vi ta en annan gång.) Det var mera som en liten, ynkligt klen tråd med många latmansknutar på som hade stora svårigheter att ta sig igenom nålsögat. Första dagen suckade jag högt. Tredje dagen var jag van. Inget nöjessurfande, inget bloggande, glöm tidsfördrivet att mejla bilder, kolla vädersajter gjorde jag genom att klicka och sedan nöjt gå och göra något annat en kvart eller så. Flexibelt, eller hur?

På nyheterna rapporteras om översvämningar med hundratals döda och miljontals hemlösa i Bangladesh, Kina, Nordkorea, Indien, Filippinerna, Nigera för att nämna några. På andra ställen är det svår torka, med död, svält och höjda matpriser som följd.

Och i Svedala går de upprörda köttätarna ut till krig mot Way out west-festivalen som av miljöskäl valde att inte erbjuda köttmat.

Jag är rädd att jag ska vänja mig för mycket vid sånt här. Att jag blivit så van vid nyheter om riktiga katastrofer (ja, jag säger riktiga för jag kan inte tycka att det är en katastrof att det inte ska finnas kött att tillgå på ett begränsat område under några få dagar) att de inte längre rör mig, att människor dör och klimatförändringarna blir värre och värre – och jag, jag har vant mig. Så jag bryr mig inte.

Det är nog lätt att missta resignation för anpassning. Både i stort och smått.

———————————————————————–

DN: Tidning i ”köttbråk” med Way out west
DN: Minst 60 dödsoffer i Filippinerna
DN: FN varnar för matkris
DN: Way out West blir köttfri festival
AB: Köttätare i krig mot Vego out west

 


Kommentarer

12 svar till ”Människan vänjer sig”

  1. Måtte jag aldrig bli så blasé så jag vänjer mig vid katastrofer. Allt sånt får aldrig bli vardagsmat. Sen hade det nog inte skadat ifall man ibland var lite mer överseende med bagateller. Människan är en underlig figur.

  2. Ja det är skillnad på katastrof och katastrof.
    Måtte vi aldrig vänja oss vid att människor och djur lider.

  3. Dessvärre så vänjer man sig mera än man kanske tror och vill. Man ser och läser allt hemskt som händer i världen, bläddrar vidare.
    Jag tror att man får för mycket till sig via massmedia idag och att man helt enkelt bara stänger av…det blir för mycket att ta in.
    Därför är det kanske bra att bredbandet är som en tunn liten tråd med knutar på..ibland, man kommer närmare sig själv och andra.
    Roligt är att du är här igen:)

    1. Krönikören

      Det tror jag med. Och ändå så sållar media rätt kraftigt.

      Roligt att vara tillbaka!

  4. Ja, nog vänjer man sig. På gott och ont…

  5. Hmmm, intressant. Men visst är det mils vida skillnader mellan att anpassa sig och resignera.Jag anpassar mig otroligt enkelt. Men jag resignerar sällan. (Skall dock försöka lära mig att resignera i alla fall någon enstaka gång..)

    Kram

  6. Kriserna och olyckorna är många och tragiska. Men ända får man fokusera på det goda och fina. Det är försvarsmekanism för att inte deppa ner sig.

    1. Krönikören

      Visst behöver vi skydda oss själva ibland. Men om alla gör det jämt, vem ska då ta hand om problemen i världen?

  7. Jag tror inte alls att du inte bryr dig! Det var väl bara så att du faktiskt hade semester! Man måste få koppla bort det som händer runt om i världen där NÅGON gång.
    Men visst förstår jag känslan.
    Och jag håller verkligen med om att inte få äta kött ett par dagar är ingen katastrof! Löjligt!

  8. Håller med, flexibilitet är en sak, resignation en annan, avtrubbning det värsta! Och att bli upprörd över en köttfrifestival måste vara sommarens fånigaste, helt utan proportioner. Jag tycker det var ett kanoninitiativ av WOW, hoppas fler följer efter!

  9. Jag tror absolut att man kan vänja sig alldeles för mycket. Man vänjer sig vid halvtrasiga prylar, att bli trampad på och en massa annat som man inte borde vänja sig vid. Att vara utan internet kan vara irriterande men kanske också liiiite nyttigt att vänja sig vid en vecka då och då.

  10. Visst vänjer man sig. Både vid att vara utan teknik och att höra om hemskheter. Men jag hoppas att jag ändå fortsätter reagera emot allt hemskt man hör. Även om det är jobbigt.. Bra inlägg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.