Ja, visst är det som att få en långnäsa slängd mitt i pannkakan att komma in här den senaste tiden. Livet har brett ut sig, vickat bestämt på rumpan och berett sig mer plats, så pass mycket att bloggandet har fått hoppa undan. Så där bara.
Men snart slipper du tankarna på ett akut näsjobb komma smygande varje gång du tittar in här.
Hälsningar
Näsvis
Det där rumpvickarlivet måste få ta sin tid. Med ett sånt, hos dig, blir det mer spännande för oss, utan just ett sånt, att titta in här.
Oj, det här ser krystat ut i text, men tanken var god.
Jag förstod tanken. Men nu har jag vickat nog och ska försöka bli lite mera regelbunden. Tack för hejarop! För det var så jag tolkade det 🙂
Jag håller med föregående skrivare…och krystat lät det inte alls:)
Vicka på du kära Lotta!
Kram
Men hej! Rolig att se (sa min mors finska väninna när man träffades)!
Ack ja det där livet, men hellre det än alternativet.
Hahaha! Håller med – absolut bättre än alternativet. Det är så absolut, liksom.
Jag har mest haft problem att komma in på din blogg. Så jag har haft lång näsa extra länge. Tur att jag är så dålig på att ljuga. För annars hade jag snubblat på näsan. 🙂
Ordningen återställd? Härligt! Fast ibland är det nödvändigt med lite annan sysselsättning. Kram
Ohh, vilken fresterska!
Ibland måste kanske det ”riktiga livet” få ta lite plats också…(men bara ibland!)
Åh Äntligen;))
Skit i livet…Bloggen är faktiskt viktigast;)
*ler* Inte alls dumt att ha annat att pyssla med! Vi ses!
Kram
Kul att du är igång igen! Dels för att dina härligt underfundiga texter är djupt saknade men också för att min näsa redan är alldeles för lång av en naturens nyck, så längre vill jag absolut inte att den ska bli! 😀
Så härligt att höra att mina texter är saknade! Lovar att jag ska försöka se till att din näsa inte blir längre 😉