I fredags var det premiär för monologen ”Limpan” på Teater Brunnsgatan Fyra. Och vilken premiär! Johannes Brost är som gjord för att spela den nerdekade, tvångsintagna tragiska figuren Limpan.
Handlingen i korthet: Limpan ska åka på en anställningsintervju men släpps inte ut från anstalten. Han rymmer men kommer för sent. Som efterlyst kommer han så småningom tillbaka till anstalten, skjutsad av polisen. Men för sent. Insläppet stänger 18.00, han kommer dit 18.30 och får inte komma in.
Däremellan får vi höra om hans liv, hans äktenskap och barn. Och hans skrivelser till myndigheterna. Språket är en briljant uppvisning av den allra mest krusidulliga ordbajsande kanslisvenska blandat med vardaglig brutal kåkfararslang. Visst får sufflösen hoppa in kanske några gånger för mycket, men konstigt nog blir jag inte störd av det.
Johannes Brost gestaltar Limpan, och här rusar superlativerna till mig – ska jag skriva magnifikt, storartat, mästerligt eller vad? Scennärvaron är total. Han får mig att skratta. Och så nästan skäms jag: Hur kan jag skratta åt något som är så tragiskt? Jo, det är det som är riktigt, riktigt skickligt skådespeleri.
Martina Montelius, konstnärlig ledare på teatern, har skrivit manuset efter Allan Edwalls bok ”Limpan” och Natalie Ringler har regisserat. De har gjort ett fenomenalt jobb. Efter premiären berättar Martina att hon ser en person i rollen framför sig medan hon skriver. Så man kan säga att pjäsen är skriven för Johannes Brost. Och han förvaltar uppdraget med bravur.
En lycklig Martina Montelius med en lika lycklig Johannes Brost efter premiären
Den här enaktaren hade inte gjort sig på en stor scen. Man ska komma nära för att få en verklig upplevelse. Stor teater på liten scen – det är Teater Brunnsgatan Fyra i sann Edwallsk anda.
Tack för tipset! Utifall att vi skulle få för oss att besöka storstaden
kram
Åh jag ska till sthlm om en månad, måste kolla upp det, tack för tipset.
ha de Fia
Först tack för alla fina ord du skrev efter att läst min berättelse om min sons skolgång. Det har varit ett litet h-vete. Men nu är det bättre. Han mår ju bra i alla fall.
Jag måste bara se denna monolog. Verkar superbra och jag skulle verkligen vilja se Johannes Brost i denna.
Såg för några år sedan en uppsättning där Benny Haag gjorde en monolog om ”Ondskan”. Den var så bra.
KRAM
”Ondskan”! En klar favorit. Jag såg den tre gånger och skulle gärna se den igen. Så, ja, vi har nog samma smak.
Kram
Låter som en helfestlig teateruppvisning.
Synd att man bor så långt bort 🙁
Sv: HÄR är receptet 🙂
175 g rumsvarmt smör
½ dl ljust muscovadosocker
½ dl strösocker
3 msk ljus sirap
5 dl vetemjöl
1 ½ tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 krm salt
150g mintmchoklad (eller vilken chokladkaka du vill), skuren i stora tärningar
Rör smöret med en elvisp tillsammans med muscovado- och strösocker. Tillsätt sirapen och rör tills det blandat sig. Blanda vetemjöl, bakpulver, vaniljsocker, salt i en bunke och tillsätt dessa i smörblandningen. Blanda ihop allt till en grynig massa. Arbeta ihop till en deg.
Lägg i chokladen.
Dela degen i två längder och lägg rullarna på en plåt med bakplåtspapper. (Rullarna ska vara lika lång som plåten) och platta till den något med fingrarna.
Grädda längderna i mitten av ugnen i 175° ca 20-25 minuter. Den är klar när ovansidan spricker och den känns fast när man trycker lätt på ovansidan.
Låt svalna ca fem minuter innan den skärs i ca 3 cm breda och sneda snittar på diagonalen
Lycka till!
Kram!
Tack! Gud så gott det låter!
Åh… Den skulle jag vilja se! Undrar just om dom ger sig ut på en Spanienturné?
sv: Det heter ostkrokar. KROKAR! Sådetså!
🙂
Jepp, krokar heter det!
Teater när den är som bäst, nära och engagerande!
Vad kul, det är en upplevelse att få se något fantastiskt bra live.