Jag beundrar islänningarna som hittar på egna ord för alla nya saker. På så sätt blir inte språket uppblandat utan behåller sin egenart. Jag har tidigare vänt mig och värjt mig emot vissa nya uttryck och ord som blivit en del av vår vardag som till exempel deleta, starta upp och håll lite som helt klart är Svenglish.
Men jag tror jag får ge upp. Svenglishkan anfaller från alla flanker och barnen är som små snustorra biltvättsvampar som suger i sig engelska ord och försvenskar dem i rasande takt.
”Vad fejlad du är!” följt av ett smårått garv betyder: Nu har du nog lite lite fel, söta rara mamma.
”Vi ska levla i fotbollen!” innebär (tror jag) att de spelar sig upp i olika nivåer.
När det är dags för nyheter på radion är det ”Teve fyra njos” som står för det.
På radioreklamen får vi veta att man kan köpa sig en sub på Statoil. Det intressanta blir om man vill köpa två eller flera av de där som jag skrev om i förra meningen. Blir det subbor då?
På Statoil kan man även köpa sig en Honey Bun Kanel. Är du med?
Läs det långsamt: Honey Bun Kanel. Men hallå!?
Om det nu är så häftigt med engelska, kunde den då åtminstone inte få heta Honey Bun Cinnamon?
Det är mera lustigt med den bullen — den innehåller ingen honung alls. Så det är väl en darlingsbulle då.
Nej, det är nog bara att inse att Svenglishkan är här to stay.
Lämna ett svar