När jag först plockade upp boken jag fått trodde jag att den var en komedi, eller en chick-litt. Titeln ”Den onödige mannen” gav mig sådana vibbar. Men när jag såg att det var en manlig författare, Erik Helmerson, började jag ana att det var något annat.
Det var något helt annat. Historien om medelsvensson Peter och hans liv som håller på att gå i bitar fångade mig totalt. Boken börjar med att hans 12-åriga dotter blir antastad i badhuset och Peter vågar inte ingripa. Inte så som han velat. På jobbet är han en föredetting som lever på gamla meriter, hans äktenskap lever nästan inte alls, hans älskade fotbollsmatcher blir bara råare och råare. Samhället fylls av våld och hot och till slut vågar han säga emot. Och det är inte helt riskfritt.
Erik Helmerson målar upp trovärdiga karaktärer och har lyckats berätta känslor och beteenden som träffar som knytnävsslag i min medelklassmage. ”Precis så är det!” tänker jag flera gånger. Inte för många ord, språket flyter lätt och elegant och läsaren ges utrymme att själv använda sin fantasi. Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig. Nu är jag ledsen att den är slut.
Lyckliga alla ni som ännu har den oläst.
————————————————————————–
Lämna ett svar