Förut fanns det godispåsar. Jag fick sådana själv på lördagarna och jag köper dem nu till mina knoddar.
Så kom goodiebagarna. (Eller goodiebagsen?) Jag vet inte riktigt när de kom, men plötsligt delas det ut goodiebags lite här och var. Trevligt. En liten reflex med reklamtryck på och kanske en provtub ansiktskräm. Typ.
Jag var på ett event för Pole2Pole, Johan Ernst Nilsons klimatsmarta resa från Nordpolen till Sydpolen, för några dagar sedan anordnat av Skugge & Co. Vi fick en superfin lunch av mästerkocken Andreas Edlund från Pontus. Och ett kort fascinerande föredrag som fick ens egna små resor att blekna snabbare än solbrännan försvann. Därpå uppträdande av en trubadur och kaffe med choklad. Som om inte allt detta var nog i sig fick jag dessutom en goodiebag när jag skulle gå.
Men oj! hoppade ut ur munnen när påsen räcktes fram. Goodiebagen hade fått alldeles för mycket anabola och lämnat godispåsestadiet för att spänna musklerna bland de stora grabbarna. Du vet, Ica-kassarna och det gänget.
Min utsträckta arm var inställd på goodiebagsvikten som max är 483 gram med följden att allt nästan dök i golvet. Endast en reptilmässig reflex räddade klabbet från krosskador.
Vad innehöll den då?
Ja, du. Jag hade tänkt vänta tills i morgon med att berätta.
Men jag gör det nu.
Ni ser bland annat den otroliga fotoboken ”Seven summits” av Johan Ernst Nilson, fyra hudvårdsprodukter från Norwegian Formula, Jo Nesbös senaste, två usb-minnen. Och lite annat.
Vad säger man?
Wow, sa jag.
Lämna ett svar