Amfetaminbudget

Eftersom jag har barn i barnprogramsåldern händer det att jag tittar på ett och annat barnprogram, mest bara för att försäkra mig om att knoddarna fortfarande förstår att det inte är ”på riktigt”. Fast jag försöker faktiskt undvika det så mycket som möjligt. Det har sådana otrevliga biverkningar.

De utländska kanalerna visar program som mest består av PANG, KRASCH, BOM, smällande saker, låtande saker, flygande saker, käftsmällar till höger och vänster och genomgående hysteriska röster spelade lite för snabbt.

När det gäller de svenska kanalerna är det programledarna som står för allt det där som jag skrev ovan. Plus att de måste ha konstiga kläder. Det verkar som om man för att roa svenska barn ska likna en överspeedad duracellkanin som skrikpratar och viftar medan han/hon springer runt som en galning med ögon som ser ut att hoppa ut vilken sekund som helst. Jag lovar, hade spektaklet försiggått på offentlig plats hade han/hon antingen blivit omhändertagen av vitklädda i en tröja med väldigt långa ärmar eller åkt fast för förargelseväckande beteende. 

Men i barnprogram är sånt beteende mer eller mindre standard. Det kan tyckas  lite märkligt. Vad är det de vill säga till barnen? ”Akta dig för att bli vuxen – då kan man bli som farbrorn där som måste springa medan han skriker!”

Alltså tycker jag att det är befogat att fråga hur stor amfetamin-budget SVT har eftersom programledarna måste vara proppfulla med uppåttjack för att ens orka bete sig så där en längre stund. Och nu kommer jag att tänka på tevelicensen – att jag är med och betalar för det hela.

Beppes godnattstund, jag saknar dig!


29 tankar kring ”Amfetaminbudget

  1. Ama de casa

    Beppe… Jag bodde ju länge i huvudstaden, men såg sällan några ”kändisar”. Men när jag jobbade på skansen hörde jag plötsligt en röst… Visst var det Beppisen! Han var ute med sina barnbarn (tror jag?) Den rösten går inte att ta miste på.

    sv: Tack så jättemycket du sköna Krönikör! Du är väldigt bra för att vara så Bongo 😉

    Svara
  2. Diana

    Jag såg lite av Teletubbies en gång och det är inte konstigt att dagens unga börjar knarka… Helmysko program alltså!

    Svara
  3. Ann-Mari

    Jag har inte riktigt funderat på detta, eftersom mina barn är tonårningar nu, men av det jag sett har du rätt, och din text får en att tänka till.
    Vi har ett par kanaler där det bara kommer Pang Krasch och jag kan inte zippa förbi dem fort nog…

    Svara
  4. Stattinskan

    Jag blir döstressad när jag zappar förbi både utländska och svenska barnprogram … men det beror kanske på att jag är uppvuxen med ”Vilse i pannkakan” ;-D

    Svara
  5. ewa pihl

    Skrattade hejdlöst åt syn-skämtet. Ibland bara kommer det till en helt rätt i rätt ögonblick!!. Enkelt men så braa!! ha-ha-ha-ha…
    Ang. Julholt, har försvarat det, trodde det var nån engångsgrej!! Det lååter ju helt sjukt!! Då kan man ju undra hur det står till med den övriga moralen !!? Pinsamheterna haglar, o mitt är snart glömt.. Får väl vänta tills boken kommer.. Får vi nå’t gage eller blir det bara ”Äran” !?
    kramar inte från Pihlan utan till Trollpackan!!!he-he-he-…

    Svara
  6. Ama de casa

    sv: Jo, jag tror att det blir en dadel av varje liten blomma – eller i alla fall av dom flesta.
    Jag ska ta tag i stafettpinnen idag, tror jag. Fast jag kan för tillfället inte minnas att jag har gjort bort mig en endaste gång 😉

    Svara
  7. Helen

    Numera är det inget barnprogram på morgon tv:n så jag kan inte uttala mig om detta. Men Beppe var bra…….

    Svara
  8. Freja

    Hahaha, programmledarna är asjobbiga! Fåret shaun däremot är kul 😉
    Sv: Falcon Crest är ju det roligaste och mest absurda i serieväg som någonsin gjorts. Bara där kunde flygplan störta, gruvor explodera och folk fastna med diamantringar i ventiler på botten av en pool… Gärna i samma avsnitt. Cliffhanger i slutet av säsongen var för mesigt för Falcon Crest, de hade cliffhangers var tionde minut…

    Svara
  9. PeterL

    Det där har jag också undrat över, även om det nu är mina barnbarn som är i ”pang-tjoff-krasch-boom-tv-åldern”
    Barnen fattar ju att det är vuxna som ”klätt ut sig” till halvhysteriska programledare och inte barn. Vad ger det för uppfattning om vuxenvärlden?

    Dessutom är det underligt att alla verkar tro att det måste hoppas och smällas och skrikas för att man ska nå fram till barn. Det där kan dom ju redan så bra själva på förskolan eller var dom nu håller till så det vore ju betydligt bättre om, i alla fall några av, tv-programmen appelerade till den ”andra delen” av barnen, den som bygger på nyfikenhet och funderingar.

    Svara
  10. Mia systeryster

    Jag tittar aldrig nu längre, men kommer ihåg när mina barn var små och tittade på teletubbies;) Jag hade ungefär samma känsla som du ,då;)
    Sv: Fönstrerna ja, det har varit en följetong. På senaste stället ingick nämligen inte glas i fönstrerna, konstigt nog. Då tillkom en kostnad på 1500 om man ville ha glas i. Jag fann det både kul,konstigt,irriterande och märkligt. Vi köpte aldrig dom, utan vi hittade fönster MED glas i som vi köpte istället. Världen har blivit konstig;)

    Svara
  11. Ama de casa

    Phu! Nu har jag följt min del av avtalet. Allt för Bongoklubben! 😀
    Fast länken till lena som ansepanse ska vidarebefordra till var lite konstig. Du får nog hjälpa till.

    Svara
  12. Susanne P

    Jag har ju ”fördelen” att ha det som en del i jobbet att se på barnprogram…
    Något jag inte kan med är på morgonen när de sjunger: ”Tandborsten, yea, yea, yea! Tandborsten, yea, yea, yea! Nu så är det dags att gapa STORT; AAAAA!”
    Precis innan frukost! Bläää!
    Annars så finns det bra barnprogram också! 😉
    Kram

    Svara
  13. ansepanse

    nu är det min tur att skriva om hur jag gjort bort mig, men vem är lena som står efter mig, jag vet alltså inte vem jag ska länka till
    kramar

    Svara
  14. Annelie

    Nu har man ju nått den aktningsvärda åldern då man faktiskt inte behöver bry sig om barnprogrammen, men är ändå snart i den åldern då man kanske måste titta på dem igen….
    Men däremot minns jag Vilse i Pannkakan, och den saknar jag INTE!
    Men Beppe, lille söte goe Beppe, det var barnprogrma det.
    Färdig.

    Svara
  15. Babs

    Är så glad att jag slipper dessa barnprogram, kan barn verkligen somna efter programmen.
    Håller med dig om Beppe, det var tider det.
    Kram

    Svara
  16. Camilla

    Helt klart var det bättre förr.
    Tänk dig fem myror,vilse i pannkakan,från A till Ö m.m,mm.
    Jojo…det var tider det 🙂
    Sv: Som vanligt hittar Syrran bara på 🙂
    Inga hemligheter här inte.
    Kram på dig!

    Svara
  17. Helen

    Gomorronkram från ett blåsigt Skåne! Nu ska jag ut och hålla i hatten, nej grepen menar jag!

    Svara
  18. Hillevi

    Nu har jag ju inte sett något av dem men det låter som att: Bolibompa = Big Brother då?!? 😉

    Sv. Ja, om man är det som ung kan det vända runt 40-50 års ålder. 🙂

    Svara
  19. murvlan

    Begriper inte filosofin. Skydda barnen ch samtidigt kabla ut smasch, krasch, bom….

    Det var bättre förr, rara kvällsprogram, som barnen faktiskt kunde somna efter.
    Bilder ger tankar och funderingar. Om bilderna och ljuden inte är bra så fastnar det i våra ungars huvuden. Och allt blir kaotiskt…
    Beppe. Fem myror, John Blund, och mer till var faktiskt både läroroíkt och barnvänligt.

    Svara
  20. Britt

    På Beppes tid var Valiumbudgeten hög. Du minns väl de smått långsamma barnprogrammen: Ville, Valle, Viktor; Anita och Televinken; John Blund; Tårtan och Vilse i Pannkakan?

    Svara
  21. Diana

    Hart du märkt att bolibompalåten är väldigt mycket mer speedad nu än förr?
    Man blir ju råstressad.

    Svara

Lämna ett svar till Hillevi Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.