Det kom ett mejl med information från barnens skola.
Jag läste det. Och så en gång till. Och en tredje gång för säkerhets skull.
Men nej. Inte heller denna gång förstod jag vad de menade. Eller vad de ville ha sagt egentligen.
– Det har kommit info från skolan! hojtar jag till sambon.
– Jaha, vad är det om den här gången då?
– Vet inte.
Han läser mejlet. Länge. Till sist säger han:
– Jag skulle gissa att de menar si och så.
– Gissa?! utbrister jag. Någon liten irritation i rösten kan säkert spåras av de som känner mig, eftersom jag nu börjar tröttna på luddig information. Eller desinformera.
– Eller kanske de menar så här? funderar sambon vidare.
– Men varför skulle de det? frågar jag.
– Ja, det kan man ju undra.
När barnen började skolan trodde jag att jag drabbats av någon form av hjärncellsemigrering eftersom jag inte fattade så värst mycket av skolans information. Sen insåg jag att jag inte var ensam.
En snabb fråga vid hämtning i skolan avslöjar att informationen ville säga att om man lämnar barn si dags, gäller en sak, om man lämnar så dags gäller en annan. Busenkelt.
Varför skrev de inte så då?
.JPG)
Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta.
Vad hände med ”Skriv som du talar!” som någon klok person har sagt?
Synkade idag…….
Skriv som du strir, bra råd men det går nog bara hem om man pratar svenska utan dialektala uttal, eller!
Noterade din åsikt och det är OK, men synd.
Återstår att se om F knyter ihop eller lämnar över!
Kramar
jamen du har iallafall fått information…själv har jag inte sett röken av någon information sedan i julas…fast det är klart, jag behöver ju inte bli upprörd över deras dåliga svenska iallafall.
Härligt med lättbegriplig information 😉
Asch, det är väl samma fenomen som kurslitteratur. En massa tjusiga ord som man inte kan förstå utan en föreläsning. Det är egentligen inte informativt på något annat vis än ”Författaren till denna text kan uttrycka sig med många fina ord utan sammanhang eller mening”.
Trött blir man. Läs exempelvis ett kommunalt protokoll och du begriper inte mycket. Eller ett medicinskt dokument – båda till för allmänhetens info i olika sammanhang.
Dessa papper är oerhört frustrerande. Nyss ett enkelt kolestroltest för min del, Var tvungen att ringa för att få besked. Inte ens le. dr. visste varför man använder sig av obegripliga formuleringar, resp. omdömen.
Sen blir de sura när man inte gör som de säger..
Men är det inte någon intern sport de tävlar i? Att den som kollrar bort så flest föräldrar vinner?!? 🙂
Sv. Vintergrillning, DET är en trevlig vintersport! 🙂
har samma problem med sonens skola, många gånger har man dykt upp på fel plats eller fel dag pga otydliga mail…
sv: Dom kom i lite blandade storlekar, kolibrierna. Från väldigt små till ickillipickilli-små 🙂 Häftiga var dom i alla fall 🙂
Ja…varför skriva det krångligare än vad det är.
Rak på sak…det är väl det bästa.
Kram på dig!
Sv: GI kör på fiberrik mat, medan LCHF är nästan som Atkins och förespråker så lite kolhydrater som möjligt. Till ex äter man gärna fiberrik pasta med GI, medan med LCHF äter man inte pasta alls oavsett.
Observant kära du!Avsiktligt och du förstår nog…..
Kram
Din väntan är över, slutet ligger ute 😉
Det som retar mig mest i infon från skolan är den kassa svenskan, fullt med stavfel och grammatiska fel, och det är skrivet av den som ska lära mina barn svenska… Är man språkpolis (och uppfostrad av en folkskollärare)så är man…. Sen lever jag inte alltid upp till det själv….
Har även skolan börjat skriva så att det är svårt att först.
Jag hoppas att dom inte pratar med barnen på dett konstiga språk.
Kram
Känner igen situationen – informationen från skolan resulterar ofta i frågetecken och pratar man med andra vuxna så har de ibland förstått informationen på ett helt annat sätt.. Tur man kan fråga!!
Kul att du oxå tyckte att svärmor i novellstafetten var en skurk!!
Kram
Det där känner jag verkligen igen!Fattar inte varför de måste krångla till allting så!
en del tror nog att det ska vara fint språk när det kommer från skolan och allt
Sv: jo det är fakta
kramar
Ibland skiter det sig med föräldrainformationen. Jag tycker ibland att jag är klar som vatten i mina brev till föräldrarna..till de kommer och undrar vad jag menar? Fast det brukar vara så med den muntliga informationen med. Jag är nog lite oklar…som lättmjölk ungefär?