Det är skymning nu

Jag förstår vad de säger. Ibland. Orden finns i min hjärna men de släpps inte ut ur min mun, de fastnar i en geggig kontroll som förvränger dem och släpper ut något omöjligt. Jag är rädd. Jag kommer att bli ett kolli. Steg för steg. Doktorn säger: det finns ingen bot, ingen återvändo. Först talet. Sen förståelsen. Känslorna. Och till sist det som var jag. Styvdottern är med mig till doktorn. Jag berättar att jag är orolig. Men jag hör bara ljud, ljud utan någon mening. Jag ser hur hon försöker förstå. Till slut frågar hon om jag kan skriva det jag säger. Jag nickar. bbjr jdorl vespk. Maskarna i min hjärna har ätit upp ännu en bit. De vill att jag ska ha hjälp hemma. Jag vill inte. Vad skulle vi prata om? De andra förstår ju inte att jag inte säger nej, det är bara min mun. Det kommer brev. Så konstigt. Alla bokstäverna står huller om buller. Är det imorgon nu? Mörkret borde komma fortare.

IMG(88)

Not: Texten ska föreställa komma ifrån min styvmor som har drabbats av en synnerligen elak demens.

22 tankar kring ”Det är skymning nu

    1. Krönikören

      Hillevi, förlåt mig. Det handlar inte om mig utan min styvmor som har drabbats av demens. Jag har nu gjort ett tillägg under texten.

      Svara
  1. Freja

    Åhh, sån blev min farmor och det var så tragiskt och jag kände mig så hjälplös! Det är det värsta som skulle kunna hända mig, jag som älskar ord och diskussioner!

    Svara
  2. Hillevi

    Åh, puh! Men min allra varmaste tanke går till din styvmor och er anhöriga. Det är verkligen fruktansvärda sjukdomar. Som alla sjukdomar drabbar de ju hela familjen, men är nog en av de som drabbar de anhöriga mest. Har flera familjemedlemmar som gått in i de dimmorna.

    Svara
  3. Svorskan

    Väldigt bra skrivit! Jag var rädd det handlade om dig, men såg noten sen. Oavsett är det jobbigt för alla. Jag har ingen erfarenhet av någon med demens, men däremot fick min pappa hjärnblödning och blev aldrig fullt ut ”kommunikations”-bar efteråt. Han satt i rullstol och kunde inte säga eller visa fullt ut vad han tänkte och ville i många år. Då blir döden en lättnad, både för han och alla runt om. Skickar dig och dina varma tankar!

    Svara
  4. Ama de casa

    Tack för den där lugnande noten…
    Demens är en grym sjukdom. Min svärmor har alzheimers och hon har kommit till det stadiet att hon inte lider. Det är värre för oss anhöriga…

    Svara
  5. Mia systeryster

    Men fy vilken hemsk sjukdom det där är, för ALLA inblandade! Du skriver så bra så att man verkligen börjar tänka till….
    Tur att du förklarade att det inte var dig det handlade om!

    Svara
  6. Emmy

    Ja det ar svart med demens. Farfar var i princip helt borta under sina sista ar. Hemskt att se sa livfulla och aktiva manniskor blir sa radda i skuggan av sig sjalva… Kram

    Svara
  7. Babs

    Vad fint du skriver och jag känner igen mig så väl, för Mamma hade demens de sista fyra åren.
    Jag kan heller inte låta bli att le när jag läser det här för trots allt så hade vi så kul in i det sista, även Mamma för hon förstod ju inte bättre och hon skrattade åt allt.
    Kram

    Svara
  8. Babs

    Apropå korsorden så är det nästan inget suddande längre och så har jag bättre översikt om jag har krysset i knät än om det ligger på datorn
    Kram

    Svara
  9. Camilla

    Fy vad hemskt!
    Det finns så många grymma sjukdomar.
    Demensen är en av dom.
    Den drabbar inte bara den som blev drabbad. Nä..den drabbar alla i dennes närhet.
    Kram på dig!

    Svara
  10. Anonym

    Så fruktansvärt! Jag blir rädd när jag läser detta… Känner med er. Kramar
    Majsan

    Svara
  11. Helen

    Mycket bra skrivet. Jag förstod vem som avsågs.
    Det är så tragiskt……

    Sv…Nä så farligt var det inte och glasen var äkta.

    Ha nu en finfin måndag!

    Kramar

    Svara
  12. Fina Frun

    sv: ja, jag kan ju inte neka till att det skulle vara smickrande om Adam kom hem och visade upp en tatuering med mitt namn eller ansikte 😉

    Svara
  13. Britt

    Jag är så rädd för alla dessa sjukdomar som drabbar hjärnan. Min pappa fick stroke, min farmor fick en svår demens.

    Svara

Lämna ett svar till Britt Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.