Det skrivna ordet är viktigt för mig och givetvis funderar jag på ibland om knoddarna har fått något av detta i sig.
”Det är så roligt när barnen börjar prata!” säger folk. ”När man kan kommunicera med dem på riktigt!”
Man kan också säga att det är då man får tillbaka det man själv säger. Inte så kul alla gånger, men säkert nyttigt (visst lät jag både klok och storsint där?). Så småningom lär sig barnen en giftig kombo: Att samtidigt som de propagerar för sin sak (mera datortid till exempel) så trycker de på den osynliga knappen genom att säga: ”Om jag inte får det är du en dålig förälder.” Ajaj.
Sedan börjar de skriva och nu ska det bli så där roligt igen. Visst är det kul men det innebär också att de listiga små rävarna utökar kombon med lappar av diverse slag. Nu börjar det bli en mer likvärdig batalj kommunikation.
Sexåriga Krusidullan hon bara skriver, det är inte så noga med hur det ser ut eller hur det stavas; lappar, listor, kort, korsord bara sprutar ur henne. Här är årets julklappsönskelista:
.JPG)
Hästtevespel, mascara, Skönheten och Odjuret, sminkdocka, Pet Shop, mobil (”Jag vill ha en rosa Iphone”), Barbie och den magiska ???, örhängen, ankelkedja, pysselbok. Övers. anm.
Och åttaåringen han kan avreagera sig skriftligt. Bra så. Kan till och med få med en liten svordom.
Ibland går de ihop och sitter och tisslar och tasslar över handlalistan som alltid ligger i köket. Just nu står det på den:
Godis
En dattor
Kipps (=chips)
Poppkorn
Godis
En dattor
Kipps
Poppkorn
Ostbågar
Korflakes (ja, här blev de lite nyttiga. Eller var det för att listan skulle verka mer trovärdig kanske?
Summa summarum: Skriver gör de. Ofta och gärna. Det ser fint ut.
Ja men visst är dom underbara i alla fall, fast de blir småmarodörer redan vid 4 års ålder?!
Begåvade barn som brås på mor sin!
Trasslade in mig i gardinerna!
Sussa sött!
Förresten, heter det inte ostkrokar??
Kul när de börjar skriva. Min son (18) han började läsa och skriva vid tre. Då kunde jag sluta läsa för barnen. Det gjorde han varje kväll, både för storasyrran som var fyra då och lillsyrran som var ett. Han var extrem på det viset 😉
Haha, tänk vilken värld som visar sig bakom hörnet när man kan pränta ner det på ett papper 🙂
Gomorron
Sådan mor sådana barn 🙂
Kul med önskelistor.
Ha en toppen dag!
Kram!
Ler massor:).Vågar inte hänga inköpslistan på kylskåpet hihi kram och ha en fin dag!
Här hemma blir det också en hel del lappar och listor. Det är härligt och fantastiskt med denna språkutveckling.
Usch, jag hoppas verkligen inte att jag smittat dig, jag är om möjligt ännu hesare idag.
Här blir inga listor skrivna..hur mycket jag än ber!!!!
Ikväll när Dotra åkte hem till sin mamma frågade jag igen vad hon önskar sig i julklapp…Nja, jag vet inte! Okej, sa jag, då får Du ta det vi handlar i Stockholm!! Då vill jag inga ha, säger hon. Hur ska jag tolka det???
Jag HÖR dig!
Nä inga gardiner men väl snön, nu ska jag upp i karet och värma denna slitna lekamen.
Hörs!
Kram
=D Vad gulligt. Säkert att de ville ha cornflakes;)
Hahaha! Vad gulligt! Dottern brukade skriva historier med fruktansvärda slut. Vanligen brukar väl barn vilja ha ”happy endings”, men inte hon.
Sv: Har hon varit smart i dag? Eller menar du med det att jag skulle blogga om henne? 😀
Sv: Hahaha! Jag brukar kalla det hennes ”ego”, men det är klart, det är rätt smart också. 😉
Hahaha, vilka söta listor! Sånt är så kul att ha kvar sen.
Sv: Hahahaha, jaa, det är lika bra att skratta. Lite chockartat var det allt när han berättade, haha.:D
Jag har sagt det förut … De e för goa de små … Du me förresten. Ska tänka på dej på lördag när munnen skenar hehehe … Tack för den, den kommer hjälpa. pokonis A
Du glömde klackaskorna……
Sen imorgon så har jag baktanke, fast vi kan dela den, om du vill!
Nu ska jag natta mig själv, G är i Shlm!
Kramkram
”Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli”
Vilken söt liten lista!
Hon skriver ju riktigt bra!
Kram
Jag tror att cornflaksen är till dig. Dom är ju omtänksamma också 🙂