Jippie! Eller nja, förresten.
Igår kväll halvlåg jag i soffan redo för andra avsnittet av ”The event”, som jag efter en snabbtitt i tidningen visste skulle börja 22:05, bästa lördagstevetid. Krusidullan sov gott i min famn och popcornsskålen stod inom räckhåll. Så där ja!
22:15 började jag tycka att resumén var väl lång.
22:20 konstaterade jag att resumén var f*n så lång. Tror de att vi inte kommer ihåg någonting från förra veckan?!
22:27 funderar jag på om det bara ska vara tillbakablickar. Hela första avsnittet bestod ju av förvirrande tillbakablickar av varierande längd. Är det det som är det nytänkande? Att man aldrig kommer framåt, gissa handlingen?
22:30 kom jag fram till att jag måste vara synsk. Jag har alltså redan sett hela avsnittet i min skalle! Coolt!
22:35 har jag kommit fram till att jag inte vill vara synsk. Inget kul att skrapa Trisslotter då ju.
22:36 förstår jag att SVT måste ha tagit fel film! Så är det förstås.
22:38 kollar jag i tidningen igen. Trots den träningsaktiga rörelse det innebär att sträcka mig efter tidningen och tända lampan med en sovande Krusidulla i knät.
22:39 Förstår jag verkligen hur taskigt ställt SVT har det, när de visar en repris från förra veckan på bästa lördagstevetid.
22:40 byter jag kanal med en lättnadens suck över att jag inte är synsk och att åtminstone vi betalar vår tevelicens.
Lämna ett svar