Det börjar närma sig läggdags i sommarstugan – vilket innebär funderingar om vilken taktik som ska prövas denna kväll. Taktik för att slippa tjatet om tandborstning, som lätt urartar till hojt, tjatet som aldrig tycks ta slut.
Då skuttar sonen förbi, slänger glatt till mig i förbifarten: ”Då går jag och borstar tänderna då!”
Förstenad blir jag stående på samma fläck en längre stund. När armen är full med blåmärken inser jag att det faktiskt stämmer:
Plötsligt händer det!
Så håll hoppet levande, nästa gång är det kanske din tur.
Plötsligt händer det =) Helt otroligt! Tack för din kommentar hos mig! Klättringen är kul, men än så länge så håller jag mig inomhus utan ormar och klippor! 😉 Kram
Ja du, här lever man bokstavlig på hoppet! Och det fina är att det aldrig överger en om man håller kvar det! JAG har inte den symbolen på FB, den passar inte mitt sinnelag…….haha
Ha det bra, väntar på att höra från den inlagda! Kramar Helen
Men Gud så bra, jag som köpt 2 trisslotter idag!
Nja, jag ska kanske inte hoppas för mycket, men det är precis som du skriver, när sånt inträffar får man nypa sig i armen.
Liam, han på bilden, sover oftast över hos oss när dom varit på besök, men igårkväll fick jag mig ett gott skratt. När mamma och pappa fortfarande var kvar, tog den lille krabaten mig i handen och sa: Farmor kan inte vi gå in och lägga oss och läsa en bok nu?
Klart jag ställde upp på det. Mamma och pappa kan ju snacka med Staffan (maken)……..
Gött!
Och tack söta du för kommentaren om bilderna!?