Snålhet är ett karaktärsdrag som jag verkligen ogillar. Det kan förvandla den allra trevligaste, mysigaste till något som är på en lägre nivå än det katten släpat in.

Nyligen hjälpte jag en ny bekant med hennes hemsida. Dels för att jag tror att världen blir en bättre plats om vi alla hjälper varandra lite mera och dels för att hon bad mig. Och jag vet att det kan vara tufft för småföretagare. Nu blev det mera jobb än ett par mejl – mejl märkta ”AKUT” ramlade in tillsammans med sms och samtal. Men, jag hade ju sagt att jag skulle hjälpa henne.

Så fick jag ett mejl där jag erbjöds att köpa någon av hennes produkter med 10% rabatt under 2010. Eftersom jag hjälpt henne såååå mycket. Alltså: Köpa. 10% rabatt. I år. Gissa om jag har nojjat in på det här?! Det motsvarar ett värde på något mellan 3 och 25 kronor. 50 kronor om jag skulle storhandla. Om jag hade debiterat vanlig timtaxa pratar vi om trenolliga tal.

Och vet du, det lustiga är att jag inte hade tänkt i kronor en enda gång förrän jag fick ’erbjudandet’ om 10% rabatt.

Jag hade en gång en chef som menade att det kan uppfattas som förolämpande att få en väldigt liten lönehöjning, att det faktiskt kan vara bättre att inte få något.

Precis så är det här. Jag hade fått tack via mejl och förväntade mig inget mer. Jo… det gjorde jag nog, men det har jag slagit bort med tanken att alla inte tänker som jag. Och att det är lite konstigt att man som nystartad företagare inte gödslar med sin produkter för att skapa goodwill och synas. Här kommer snålheten och biter en i rumpan.

Och vad händer om hon vill ha hjälp flera gånger?

Tack till farbrortorsten.com för bilden!