…men för hård censur i barnböckerna, enligt en artikel i DN. Jag är lite kluven till hur mycket som ska censureras barnens böcker. Det gick bra för Emil när han blev full – han fick ju i och för sig lära sig en läxa. Alfons pappa bolmar ohejdat på sin pipa utan en enda kommentar av barnen.
Jag, och många med mig, reagerar däremot över vissa texter i sjuåringens läseböcker. Så här står det i en:
”Det är julafton. Mormor ska komma.
– I år bjuder vi inte Johansson, säger mamma. Han kan ju titta på sin TV. Som har bar sig åt förra julen!
– Ja, han bara super, säger pappa.
Johansson är skomakare. Han är så ensam. Och när han är ensam super han. Hans fru är död. …”
I den förra läseboken handlade ett kapitel om en flicka som var ful – och vi som har försökt lära barnen att man inte får säga att någon är ful. Ett annat handlade om en pappa som drack sig full på fredagarna.
Jag undrar bara hur sånt här kan vara accepterat i böcker som skolan köper in och som barnen måste läsa, men censureras i böcker som man köper själv – där vi alltså har ett eget val? Borde det inte vara tvärtom?
Mycket kloka tankar……
Jag vill även tacka för den fina kommentaren i min blogg, tack!
Det värmer jättemycket. Foto är ju en helt ny passion för mig. Det är så kul att få respons på det man gör!
Jag kan inte tro mina ögon/öron! Vilken hemsk text för barn! Det är att uppmuntra till mobbing istället för att göra tvärtom. Lära barn empati och kärlek i stället. Sådana här texter bör inte förekomma i läseböcker överhuvudtaget! Jag blir ledsen över att det är så.