Jag måste protestera! December är alldeles för kort. Inte så konstigt att folk är helt slut lagom till jul. Min yogalärare har berättat att i januari kommer alla tillbaka, bleka, feta, kraftlösa och stela. Inte undra på. När julafton väl är överstökad orkar man ju inte så mycket mer än att ligga i soffan och käka praliner och förstrött fundera över vilken som ska försvinna ur Aladdinasken. Hoppas det blir körsbär i likör.
På bara några veckor ska vi hinna med väldigt mycket mera än vad vi normalt gör på en månad. Till första advent ska vi pynta, då är det fortfarande ganska mysigt. Sen följer i snabb takt ett luciafirande per barn (på arbetstid), julmarknad i skolan som man dessutom helst ska ha bakat till, handla julklappar vilket brukar vara helt omöjligt att börja med tidigare eftersom de som man handlar till inte vet vad de önskar sig, julfest med jobbet som tar en dag extra eftersom man är lite ”trött” dagen efter av någon anledning, vi ska gå på adventsglöggstillställningar lite här och där (i och för sig mysigt och trevligt) och helst ha någon själva – man måste ju bjuda tillbaka, lussekatter och pepparkakor och julgodis ska bakas och skolavslutningar bevistas (på arbetstid), massor med mat ska inhandlas och tillagas, leta efter en ickeplågad skinka kommer att ta tid i år, hemmet ska städas, barnen klippas, gran köpas och kläs, julgardiner ska strykas och hängas, julkort ska skrivas och postas (Var köper man frimärken i år? Finns det frimärken på Posten igen eller är det Ica som gäller?). Som grädde på moset brukar det vara extra mycket på jobbet som ska vara färdigt till jul plus att vi alltid lyckas bli förkylda och får vara hemma med sjuka barn. Och när barnen är friska far de omkring som batterikaniner och frågar när tomten ska komma. Då påminns vi att det ju är mest för barnen som vi gör allt det här, fast det är de som kommer i kläm, så då pressar vi in en barnaktivitet också för att freda samvetet och åker till Kungsan och åker skridskor, typ.
Men det går ju inte ihop! Till råga på allt ska vi vara extra snälla mot varandra. Jag skulle vilja veta vem som har kommit på den utomordentligt sjuka idén. Säkert någon som inte har barn och som har bojkottat alla högtider och nu lever i en hydda på en ö i ett varmt klimat.
Vaddå många måsten? Vad pratar du om? Har inte tid längre, jag måste gå och baka till julmarknaden i morgon.
Lämna ett svar