Att bli betraktad som en idiot

Jag gillar inte att bli betraktad som en idiot. Vem gör väl det? Ändå händer det ibland. Just då är det oftast ingen hit direkt men det blir gärna rätt kul efteråt. Om man kan bjuda på sig själv.

Helt ofrivilligt blev jag idiotförklarad när syrran och jag var i Rom i våras. Det kan också tänkas att de blev lite rädda för mig och var beredda med en vit tröja med väldigt långa ärmar.

Så här var det:

Efter att ha promenerat hela dagen och oooat och aaaat med väldigt täta mellanrum var vi molto hungriga. Vi hade snurrat in oss i kvarter där det inte var så många turister och såg en restaurang som såg lovande ut. Vita dukar, stora italienska familjer som ivrigt lade sig i både tillagningen och serveringen av varje rätt utan att skämmas det allra lilla minsta (märkligt att italienarna inte får flera käftsmällar än de får, så som de viftar menar jag) och kypare som inte pratade engelska.

Efter en pasta med Karl Johansvamp som förpassade mig till Utopia och en syrra som hade slutat låta som Sally i ”När Harry mötte Sally” över sin pasta med hjärtmusslor, var det dags att besöka damrummet. Syrran först. Hon kom tillbaka med orden: ”Tror du inte att det var en skjutdörr igen!”

Vi hade nämligen träffat på ovanligt många sådana i Rom. På värkande fötter, någon storlek större än normalt, knallade jag lite käckt till damrummet. Och försökte skjuta undan den snygga, svarta glasdörren. Inget hände. Trög rackare. Men inget lyste rött så det var inte upptaget – bäst att ta i lite hårdare då. Jag kände hur kyparna, som hade sin kassa bakom min rygg, slutade jobba och stirrade. På mig. Turistidioten. Beslutsamt slängde jag väskan på ryggen och smackade fast båda handflatorna på dörren och tog i.

Den rörde sig inte en ynka millimeter. Det gjorde däremot personalen som ställde sig bekvämt tillrätta, ungefär som på en ståplats på teatern. Nåja, en bra kvinna reder sig själv, dags att ta till kvinnors vapen. Alltså naglarna.

Det var en liten liten springa mellan karmen och dörren där mina naglar, äkta vara, ingen gele här inte, precis skulle få plats. Eftersom jag är en handlingskraftig person så skred jag genast till verket. In med åtta äkta naglar och hmpf. Den jävla dörren – har jag sagt hur ful den var? – vägrade samarbeta. Nu är ju jag rätt bestämd av mig och naglar växer ut igen, så med svettpärlor på överläppen tog jag i molto.

Och jo då. Det lilla stycket till dörr behagade äntligen öppna sig. Inåt.

Det var en helt ordinär dörr, en sådan som man trycker upp. SEN var det en skjutdörr in till själva toan.

Skjut mig! tänkte jag när jag ramlade in. Eller ta bort mig härifrån. Gör mig osynlig eller något.

Redan de gamla romarna ville inte vara med på bild ibland.

Redan de gamla romarna ville inte vara med på bild ibland.

Lätt tilltufsad men mätt gick jag därifrån. Jag hade i alla fall intakta naglar.

 

17 reaktion på “Att bli betraktad som en idiot

  1. Gunnel

    Hahaha! Jag kan livligt föreställa mig hur du kämpade på. Tänk att du t.o.m. var beredd att offra naglarna. Kram

    Svara
  2. Freja

    Hihihi, jag skrattar lite i smyg så du inte blir arg på mig… En kompis till mig gick rakt in i ett stort förnster på en bank i Italien, så vi är fler som åker runt och roar dem… Det var så välputsat att hon trodde det var en öppning i väggen att gå ut genom. En rejäl smäll blev det, tur att både hon och förnstret höll. Sen fnittrade vi hejdlöst när vi gick ut den rätta vägen…

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Inte blir jag arg inte. Välputsade fönster är inte bra, en fara för mänskligheten 😉

      Svara
  3. Karin på Pettas

    Du gav mig dagens första hjärtliga skratt. Tack Lotta!
    Sånt där sysslar jag med också på ett eller annat sätt.
    Det är nog bra att vi tar oss ut i världen och roar den.
    Den är ju rätt trist på annat sätt, så några envisa virrhönor gör bara susen!

    Kramkram

    Svara
  4. Decdia

    Hahaha!
    Själv brukar jag inte ha några problem med att komma in på själva toaletten, men folk är väldigt uppfinningsrika i hur fasen man ska spola… Ibland har jag stått där inne och letat och funderat ett bra tag.

    Svara
  5. Ama de casa

    Hahaha! Måste ha sett väldans kul ut 🙂

    En gång på flygplatsen i Frankfurt skulle vi ta en buss mellan två olika terminaler – inne på själva flygplatsområdet, alltså. Vi kom fram till dörren, och bussen väntade utanför. Vi klev på mattan som skulle göra det där magiska ”Sesam, öppna dig”. Men inget hände. Vi stampade lite, lätt. Till slut hoppade vi rätt rejält på den. Sen tittade jag upp. Busschauffören utanför höll på att garva läppen av sig, och gjorde sen en talande gest. Jahaja. Man skulle putta på själva dörren? Den var alltså öppen. Så brukar det inte vara på flygplatser… 🙂

    Svara
  6. Bosse Lidén

    Visst är godis nyttigt och likaså bloggpauser men jag är glad som en ivrig italienare för att ”Lotta is back”.
    Du lyckas skriva om denna envisa episod så jag ser min version framför min näthinna. Kul minne för dig efteråt. Jag har själv den där envisheten som kan bli så fel ibland.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Se bara till att du inte är i närheten av ett glasskåp när du blir glad som en ivrigt italienare. Man får gärna en viss likhet med en uppsluppen väderkvarn då.

      Svara
  7. Tjejsnackaren

    Hahahahaha!!! 😀 Jag kan se det framför mig, och en sak är säker – det kunde precis lika gärna varit jag som stod där och slet och drog i nödens stund 🙂 Gick rakt in i en glasdörr när jag skulle gå ut på hotellbalkongen under särbons och min första gemensamma utlandsresa. Det var ganska nytt mellan oss då – nu hade han inte ens höjt på ögonbrynen, men då var det lite annorlunda 🙂

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Jag ser dig framför mig! Hahahaha! Men särbon måste lyckligtvis ha sett bakom blåtiran och anat något vackert.

      Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Ja, ibland önskar man ju att man slapp. Här hemma kan jag ALLA offentliga toaletter – jag har en Krusidulla som alltid lyckas bli nödig när vi är någonstans 🙂

      Kram till dig med

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *