Novell: Snabbköpet

Sommarens rensning uppdagade ett gäng gamla saker från skolan, bland annat den här novellen. Jag var 15 år när jag skrev den och jag kommer fortfarande ihåg min lärares reaktion på den.

—————————————————————————————

Snabbköpet

Fredag igen! Blä, tänkte jag. Jag hatar fredagseftermiddagarna. Alla jäktar och stressar som om de hade Hin Håle själv i hälarna. Själv blir jag alltid på ett uruselt humör på fredagarna, speciellt när man står i kön i affären och har en massa människor av alla de slag framför sig.

  Ja, nu var man här igen då, i affären, med vagnen lastad med mat och diverse föremål för flera hundra kronor, tänkte jag surt. Och jag antog att jag inte såg roligare ut än vad jag kände mig och det ville inte säga lite.

  Hon framför mig såg inte glad ut hon heller. Ja, det gjorde nästan ingen upptäckte jag efter en stund. Jag tittade lite närmare på henne som stod framför mig. Vad mager hon var! Hon såg ut som en typisk hemmafru förresten. Inget ont om hemmafruar, men en del upptäcker man med en gång. Papiljotter i håret under en väl använd sjalett, som var lysande gul och murrigt brunbeige med vinröda rosor på. Usch!

  Jag har ännu inte förstått var de får tag i alla fula kläder. Kappan som hon hade på sig var, naturligtvis tänkte jag spydigt, brun med skärp och slutade strax ovanför knäna. Stora utanpåsydda fickor hade den också, som jag gissade innehöll en massa snoriga näsdukar som hon använde till ungen som hängde i hennes kappa.

  Jag tittade lite längre ner, för nu började jag bli intresserad. Jag såg röda nylonstrumpor för de mörkgröna gabardinbyxorna var för korta. Hon väntar på högvatten, tänkte jag och använde min nioåriga sons uttryck. På fötterna hade hon präktiga promenadskor som nog var pensionerade vid det här laget.

  Efter en stund beslöt jag mig för att kalla henne ”Ulla”, för det tycker jag är ett avskyvärt namn.

  Sen ställde jag mig så jag kunde studera hennes ansikte. Oj, hon var bra mycket äldre än jag föreställt mig. Jag gissade på något omkring de fyrtio. Mungiporna pekade nedåt och rynkorna runtomkring också för den delen. Hakan var mycket liten och såg väldigt vek ut. Antagligen har hon en diktator till man, tänkte jag.

  Kinderna, ja det som hon hade som kinder, var infallna och kindkotorna stod oroväckande mycket ut. Det såg ut som om huden, som aldrig fick någon större behandling än tvål och vatten, det hade satt sina spår förresten, skulle spricka om hon så bara drog på munnen till ett litet smil.

  Jag skulle just börja studera ögonen när någon sa åt mig med en enormt grinig röst, att börja plocka upp varorna på bandet.

  Jag hann aldrig kolla ”Ullas” ögon, tänkte jag när jag gick ut ur affären med en lättare plånbok, men med desto fullare kassar.

—————————————————————————————-

 

22 reaktion på “Novell: Snabbköpet

  1. Sand mellan tårna

    Sv: Nä den har aldrig sprungit över fötterna på nån av oss. Sällan vi ser den. Den bor bakom diskmaskinen och där får den gärna bo. Håller undan mygg och andra insekter så dom är bra att ha hemma 🙂
    Jo, visst saknar man årstiderna när man bor på ett ställe som har mest sommar men även vi känner av hösten och vintern kan bli riktigt kylig och regnig men sen kommer våren ett litet tag innan sommaren tar över.

    Svara
  2. Karin

    Du måste ju vara född med en penna i handen och förmågan att skriva bra. Född till författare med andra ord.
    Femton år och redan vuxen..
    Jag är imponerad!

    Karin

    Svara
  3. fialia

    Vad tyckte du om att gå o handla en fredag ”på riktigt” på den tiden o vad tycker du nu?
    Rolig att läsa.
    ha de Fia

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      När jag var 15 år var det nog kläder och smink. Idag vill jag inte handla alls på fredagar …

      Svara
  4. Susanne P

    Du kunde skriva, redan på den tiden!
    Jag kommer aldrig glömma din story om grannen, kullen i lekparken. Den har jag med mej varje dag, när vi besöker vår lekparken med en kulle….
    Kram

    Svara
  5. Mia systeryster

    15 år och redan så duktig på att skriva!Tänk vad lätt det är att bilda sig en uppfattning om människor, bara genom att titta på kläderna;)
    Nyfiken på vad din lärare tyckte?

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Mia: Läraren bad mig stanna kvar efter lektionen. Jag trodde jag skulle få på skallen för hon var en mycket sträng och skarp lärare med höga krav och noll daltande (hennes lektioner skolkade man bara en gång ifrån), men hon var mera åt det lyriska hållet.

      Svara
  6. Jane

    Jag säger som så många andra !
    Du måste ju vara född med en penna i handen.
    Kramar i massor finaste du / Jane

    Svara
  7. Stattinskan

    Haha – om jag inte med säkerhet visste mitt namn hade man kunnat tro att du stod bakom mig ;-)Ja, inte det där med papiljotterna men nog stämde vissa delar på mig! Ett ansikte som aldrig får annan behandling än tvål och vatten och rynkor och mungipor som (ofrvilligt) pekar nedåt på grund av jordens dragningskraft ;-D
    Svar: Haha, jag ska träna in några sådana trevliga fraser och det där med att dregla och spela idiot tror jag inte att jag behöver träna så mycket på ;-D

    Svara
  8. Helen

    Hoppas verkligen att läraren blev nöjd och oerhört förvånad över din författarkunskap.

    Du är duktig!!

    Sv….Ja det är nog typiskt värmländskt, men jag trodde nog att du skulle förstå!
    Nu ska jag ut och mocka.

    En härlig dag till dig!

    Kramkram

    Svara
  9. Freja

    15 år???? Wow, så fylld av erfarenhet redan då! Jag vill veta lärarens reaktion! Jag skrev en på betydligt lägre nivå som lästes upp inför hela klassen. Superpinsamt tyckte jag då, häftigt tycker jag nu….

    Svara
  10. Britt

    En härlig berättelse. Jag är lite som hon i berättelsen…ja hittar på historier om folk på bussen eller i kön på Konsum.

    Svara
    1. Krönikören Inläggsförfattare

      Det gör jag också fortfarande. De kan få både historia, jobb, bostad, fotvårtor och aldrig upplevda drömmar.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *